Välskött trädgård - ditt insektshotell

Tornseglarna som viner förbi över just din trädgård en sommarkväll på jakt efter insekter. De har valt dig – för du matar dem med din bild av en välskött trädgård. Din plats på jorden. Din äng där paletten av blomster bekläs av skalbaggar, blomflugor och humlor som kalasar på ängens smörgåsbord. 

Igelkotten som valt dig för att du bjuder in. Lövhögen, rishögen. De stora skalbaggarna den gillar. Det döda trädet som sjuder av liv - det vet hackspetten. Trädet faller och du ser på hur det åter blir jord. Åren går, livet består. 

Fåglar utanför ditt fönster en gnistrande vinterdag - hemtrevligt, livligt. De äter ekologiskt såklart, för du vet ju hur allt hänger ihop. Mer sånglärkor på ekologiska åkrar, mer insekter till svalorna över just de åkrarna. Alla fåglar är lika viktiga. Eller nä förresten.... vi tycker man bör värna extra om de som har det svårt och det är INTE dem som kommer fram till matningarna på vintern. Därför är det extra viktigt att tänka större - ta in helheten. Där tar vi ansvar - och vill inspirera även dig att se helheten, tänka i flera steg. Tex att talgbollen som blåmesen gillar bidrar till regsnskogsskövling någon annanstans där arter och livsmiljöer hotas.  

Sommar. Du plockar ned lien från trädet och slår där det behövs, gångarna i ängen, lilla gräsmattan. Tyst tyst….. du slår högt som lågt, grannarna störs inte, du hör fåglar. Dofterna – dina andetag, rytmen. Känslan av att det är så vasst att gräset går av utan kraft. Du ser det höga gräset och vet att du kan skära det riktigt snyggt när tiden är kommen.

Upplevelsen att lien bara är en förlängd del av din kropp – den är fan i mig oslagbar och den vill vi erbjuda dig!  

Psst... texten fortsätter längst ned på denna sida....! 

Varför ekologiskt?

Janne förklarar i filmen! 

Populära produkter

Fraktfritt från 65 kg!

Upp till 20 kg till DHL Servicepoint: 79 kr.
Upp till 65 kg hemleverans
       utan kvittering: 129 kr
Upp till 65 kg hemleverans
       med kvittering: 179 kr

Köp- och leveransvillkor.

Gårdsbutiken

är öppen för självbetjäning alla dagar, dygnet runt.

Kl 10-15 på måndagar är vi nästan alltid där samt mer sporadiskt dagtid andra dagar. Behöver du hjälp kan du alltid ringa Janne på 0738-322 559.

Mer info & vägbeskrivning>

Kikare och litteratur

Är du intresserad av kikare, fågelböcker med mera kan vi rekommendera naturbokhandeln.

naturbokhandeln

Du slår med lien och..

..gräset lägger lägger sig villigt i strängar, du gör en resurs, perfekt täckmaterial eller gräskompost där ny jord skapas. Nedbrytning är liv. Du har kontroll, du har makt, du skapar eller väljer att behålla och förbättra livets förutsättningar. Men du har inte kontroll över allt som sker, du är VDn över storföretaget som skapar den kreativa arbetsmiljön, som låter varje enskild medarbetare blomma och känna sig sedd av dig fast du aldrig sett dem eller kan deras namn. Du skapar vi-känslan. Framåtandan.

Du ser hur företaget går, hör tornseglarnas skri och morsar på igelkotten. Du ser det på resultatet och medarbetaranalysen, inte genom att prata med varje medarbetare och verkligen förstå att de är nöjda över att kunna försörja sina familjer. Det finns ingen som kan namnet på alla våra nära 50 000 arter insekter, en handfull som hjälpligt kan alla våra cirka 3000 växter. Men det finns många som kan alla fåglar – de 250 som häckar i Sverige. Och ännu fler som kan namnet på fåglarna runt knuten. Särskilt de allra vanligaste som kommer om vi mutar dem på vintern. Du känner dem - talgoxen, pilfinken och blåmesen. Ju mer de slickar dig destå mer ger du dem. Det är skönt att vara en del i gänget som hörs och syns, känna sig behövd, äta tillsammans. Du är deras herre, du har kontroll.

Men akta er så ni inte blir en liten isolerad grupp för inbördes beundran. Visst behövs en ledning och mellanchefer. Men det blir bräckligt om de bara utgörs av talgoxar och pilfinkar, du behöver även anställa tornseglare, sånglärka, stenskvätta, storspov, ladusvala, tofsvipa och några fler som inte äter frön. De som snarare är beroende av biologisk mångfald där fröna odlas och levande trädgårdar.  

Jag känner en riktigt nördig biolog som har över 2000 tomtkryss, ja alltså identifierade arter av alla kategorier på sin tomt. Mest olika insekter såklart. Han uppskattar att det dubbla antalet redan finns på tomten.  Ägarstrukturen i hans storföretag är rörande eniga om att skapa förutsättningarna för liv och tillväxt – men problemet är att han inte hinner lära sig namnet på alla nyanställda i takt med att företaget växer. Och självklart är det inte det viktigaste, visst är det kul att kunna en del artnamn och ju fler du kan desto mer förstår du av sambanden. Men det ÄR inte viktigt. Det viktiga är att skapa ett företag som växer. En bra chef kan inte göra allt och är företaget riktigt stort  - ja kanske till och med globalt. Ja då finns det ingen chans i världen att en VD kan namnet på alla anställda. Men alla känner sina närmsta till namn, dem de är i beroende av. Allt hänger ihop. Som i ett nät – som i ett ekosystem.  

Du har kontroll på ditt storföretag men Du kan rasera allt. Du kan asfaltera, stenlägga, gjuta murar och terrasera. Bygga en pool av plast. Du kan köpa gräsmatta på rulle och en dyr robotgräsklippare. Du kan ge dig fan på att ingen maskros eller något annat skit ska få växa än just de gräsen du köpt in. Du kan börja vårda din enskilda firma som bara består av dig, dig, dig, och dig, och lite gräs och död sten, cement, asfalt och plast. De knuffar dig mot branten, du ser deras reklam – de tjänar pengar på dig, dyra gräsklippare som säljs som billiga gräsklippare. Utländska och förädlade trädgårdsväxter som måste ha speciella gödselmedel men inte gillas av våra svenska insekter. Gräsmattegödsel. Ogräsgifter. Pooler. Trimmers… och kosmetika på det i form av ett litet insektshotell, en fågelholk och lite besprutade frön till talgoxen.

Att rasa ett korthus

Jag heter Janne Wester och grundade Slåttergubben. Ett av mina passionerade intressen som barn var att bygga korthus och torn av kaplastavar. Efter timmar av byggande kom det ännu häftigare – raserandet. Hur raserar man ett korthus?

Jo, när huset väl är klart är det en stor tyngd som vilar på grunden. Då kan man plocka bort bitar ur de undre lagren. Det är sjukt kittlande känsla! Är det känslan av att du har kontroll på katastrofen? Du väljer tills allting rasar. Tills översta våningen faller. Tills det gapar tomt i storkboet på taket. Ja – storken är ett typexempel på översta våningen i korthuset. Vitryggiga hackspetten ett annat. Plockar vi tillräckligt mycket faller dem, de dör ut och försvinner. I storkens fall som dog ut i Sverige 1956 var det att det hela tiden plockades bort bitar, det dränerades och kulverterades bort våtmarker, öppna vatten försvann. Fuktiga ängar blev till åkrar. Någonstans försvann en våtmark där den sista kvarvarande individen av en insektsart, eller vi kan föreställa oss en art av groda fanns. Och då rasade allt. Då försvann storken. Men innan dess hade det blivit glesare och glesare med bon därnere i Skåne där den fanns. De hade fått färre och färre ungar.

Nu finns det ju stork i Skåne igen säger du kanske…. och ja det finns det men bara några par. Och livsmiljöerna faktiskt de senaste åren blivit fler. Det har restaurerats och återskapats våtmarker. Som mest fanns det faktiskt 5000par i Skåne på 1800-talet.. Det finns ett ”storkprojekt” i Skåne. Som mest handlar om att föda upp storkar på broilerkycklingar och fisk för att släppa dem fria. Det är fint och ökar ju intresset för storken - men de som driver storkprojektet säger själva att populationen av vit stork i Skåne 2021 sakta åter skulle dö ut om de inte tillförde nya uppfödda varje år. För att det inte finns tillräckligt bra livsmiljöer helt enkelt.


Lettland - en miljöhjälte!

För mig blev det här först tydligt när jag reste i Lettland flera gånger på nittio-talet. Här fanns det sjukt mycket stork! Och det vare inte svårt att se varför. Dammar vid varje gård. Outdikade våtmarker. Grodor överallt! Små levande gårdar, trädgårdar som sjöd av liv för att folk inte var rika på pengar utan verkligen levde och bodde där. Stora glesa ängsmarker med blommor. Små åkrar. Betande kor överallt. Liar. En jäkla mångfald!
Jag rest även genom marker i Lettland som var uppköpta av utländska jordbruksexploatörer, där de med stora investeringar dikat ut, plöjt upp, konstgödslat och odlade spannmål intensivt och rationellt – där det såg ut som hemma på östgötaslätten. Där fanns de övergivna gräsbeväxta storkbona på tak och skorstenar – de som gapade tomma  - men ännu stod kvar. Där man fattade att här stog en stork och matade sina ungar med grodor för bara ett par år sen. Det var nog det som verkligen fick mig att se det som inte syntes hemma i Sverige. Se det som var borta – det som måste ha funnits för bara några generationer sen. Det ekar också tomt i mina öron, jag vet hur en spelande storspov låter, det är vackert men de är nu helt borta från min del av östgötaslätten. För många bitar är bortplockade. Storspovshuset har rasat. Där måste till bitar igen ute i själva åkerlandskapet. För inte länge sen var de en karaktärsfågel här, många gamla minns dem fortfarande som vanliga från de var små. Men med insikt kommer också möjligheter att förändra. I år (2021) har för första gången en stenskvätta häckat på vår tomt – jag har under många år byggt ett korthus från grunden och där kom översta våningen! Tornseglarna och svalorna svirrar hela tiden över den stora prunkande ängen som för 13 år sen var en besprutad åker. De flyger ytterst sällan över det besprutade fältet bredvid.

Att vara rik

Det är förståeligt att vi strävar efter att rationalisera, bli rikare, motverka riktigt fattigdom. Problemet är att vi plockar bort och plockar bort, stora och små hus rasar, men vi ser det inte. Kan vi se det kan vi också prioritera lite annorlunda och samtidigt motverka fattigdom mycket effektivare och hållbarare. En pool kostar nära en halv miljon och sägs öka värdet på fastigheten…. Hur mycket äng kan man få för en halv miljon? Ökar det också värdet på fastigheten? Hur många pooler finns det i Sverige? Kan man ha både pool och äng? Lie, äng och robotgräsklippare? Ja varför inte! Men nästan ingen tjänar på att marknadsföra det här – så vi tänker inte på det. Och ofta avlönar vi dem som plockar – besprutad mat till exempel – för fåglarna eller oss – spelar ingen roll. Kött från djur som bara stått inomhus och inte betat fågelrika naturbetesmarker. Billiga talgbollar med talg från kor som ätit sojabönor som förstör regnskog och rika savanner. Färska hallon året runt i gulliga plastförpackningar från stora hav av växthustunnlar med konstgödsel o gifter som i en förödande hastighet breder ut sig över Portugal. Det måste vi ju ändå unna oss till tårtan nu när det finns att köpa – hen fyller ju bara en gång om året!

Vad säljer slåttergubben?

Det viktiga är inte vad du köper utan vad du gör – och inte gör! Men hur driver man då ett företag om man inte vill att folk ska köpa utan göra – finns det något kvar att sälja?

Ja det gör det faktiskt och att sälja liar och mat till fåglarna på vintern hänger ihop! Det handlar om att ha en välskött trädgård som sprudlar av liv.
- En riktigt bra lie, en kvalitetsprodukt som kan vara i generationer utan bränsle eller reservdelar.
-Liekurser. Ja det är + och – att det inte bara är att trycka på startknappen. Du måste lära dig en del men det är enklare än du tror, du kan gå en fysisk kurs eller bara titta på våra gratis filmer på youtube.
- Slåttertjänster, i förtaget slår vi värdefulla ängsmarker åt kommuner och länsstyreler. Men även åt privatpersoner och bostadsrättsföreningar. Ca 50 hektar äng lieslås och räfsas för hand under vår försorg årligen.
- Rådgivning om vad du kan göra för mångfalden på din tomt. Men det viktigaste är inte exakt hur du gör. Var inte så villrådig, börja göra något. Vi har 50 000 arter insekter och i de fall det är växter som gynnar dem är det primärt vilda svenska växter. Någon kommer gynnas av det du gör!
- Ängsfrön, äkta svenska ängsfrön som vi säljer, kan behövas köpas ibland om du inte redan har lyckan att ha många vilda ängsväxter som knackar på dörren. Det finns många ”ängsfröblandningar” där ut i butikerna som är rena skämtet, ibland inte en enda svensk vild växt i dem. Och mat till fåglarna – ekologisk så klart. För vi vill ju att insekter och fåglar ska trivas så bra det bara går i odlingarna.
-Bladhackor för slyröjning av marker man vill återskapa till äng. Man kan också använda dem i odlingen som spade eller hacka. 
- Och något att äta för fåglarna på vintern. Ekologiskt såklart – eftersom vi bryr oss om fåglarna. Ekologiska fält är överbevisat mycket rikare på insekter och fåglar. Men det viktigaste är att komma ihåg att det fåglarna mest behöver är rik tillgång på insekter, livsmiljöer och naturliga boplatser. I Sverige, och länder de flyttar igenom och övervintrar i. De har klarat sig i alla år utan jordnötter, solrosfrön, talgbollar mm på vintern. Det här är något vi gör för vår egen skull – för att det är trevligt.
- Holkar till fåglarna – ja det här är inget vi tycker är så viktigt heller faktiskt. Fåglarna har klarat sig bra utan holkar i alla år. Bättre om vi ger förutsättningar för mer naturliga boplatser. (Men det är ju ingen som marknadsför efter som det inte går att sälja….)
- Insektshotell, nä – det säljer vi faktiskt inte. Insektsrikedom är inget man köper, det är något du väljer. För all del – du kan bygga ditt eget! Gärna någon stubbe med en mängd borrade små hål i. Det är ju dessutom död ved som får sitt eget liv. Men annars är det helheten som gäller för insekter!

 

/Janne Wester