Äng i trädgården - bästa sättet att mata fåglar på sommaren!


Ja! En äng gynnar vilda insekter och allt som gynnar vilda insekter gynnar ju även fåglarna som äter dem. Småfågelungar äter inget annat. Det gynnar även svalor, tornseglare, flugsnappare, piplärkor, rödstjärtar, ärlor, trastar, alla sångare, göktytor, stenskvättor, gärdsmygar och alla andra som aldrig äter frön.

På vår gård har vi fått häckande stenskvätta sen vi anlade ängen och gjort lite andra insatser. Jag ser också hur svalor och tornseglare konstant flyger över den stora ängen i jakt på insekter. Sånt värmer! 

När du anlägger en äng ska du alltså veta följande:

  • du gör en insats för vår biologiska mångfald
  • du gynnar vilda insekter som bin och andra pollinatörer
  • du gynnar fåglar och deras ungar
  • du får en vacker äng att utforska och njuta av
  • du slipper klippa gräset där varenda vecka 
  • du kan slå ängen med lie, som knappt låter något alls eller avger några avgaser
  • du kan njuta av tystnad, fågelkvitter och ren luft – följt av gott samvete!

När du har anlagt en äng kan du också rapportera in den på Operation rädda bina som är Naturskyddsföreningens projekt för att gynna bin och andra pollinerare på olika sätt.




Vad är en äng?

Det vi menar när vi pratar om ängar är den klassiska slåtterängen, bondens vackraste verk. Den som slogs varje år på sensommaren för att få vinterfoder till djuren. Tack var detta blir marken näringsfattig och många vackra blommor får möjlighet att sprida sig när gräset inte konkurrerar ut dem. Ängar är helt suveräna för biologisk mångfald!

En äng behöver inte vara stor, du kan göra om en bit gräsmatta hemma i trädgården! Ett ännu mindre första steg kan vara att spara några prästkragar eller gullvivor i gräsmattan för att sen klippa dem senare på hösten. Det är förstås bättre för mångfalden ju större ängen är, men låt inte det stoppa dig från att börja litet!

Talespråket "Äng är åkers moder" syftar på det naturliga kretsloppet där ängen ger mat till djuren och djuren ger gödsel till åkern. Det finns idag en hel del slåtterängar som är naturreservat och utmärkta utflyktsmål. Lolla med din Länsstyrelse vad som finns i närheten av dig!


Hur anlägger jag en äng i trädgården?

Det första du behöver göra är att ta reda på vilka förutsättningar du har att utgå ifrån. Är det en ny tomt med bar jord eller en nyanlagd gräsmatta? En gammal gräsmatta på gammal tomt eller kanske en åker? En torr slänt som inte har skötts på ett tag? 

När du vet dina förutsättningar, så kan du avgöra nästa steg, och här finns det två huvudriktningar. Antingen har du mer eller mindre goda förutsättningar för att släppa upp en äng som ligger och väntar under marken, eller så behöver du så in ängsfrön. Det kan förstås också vara en kombination av båda två.

Om du behöver så in ängsfrön, så behöver jorden vara bar. Vi går igenom allting i mer detalj här nedan och du kan också titta på filmen.

Hitta bästa ytan! 
Den bästa ängen är den du inte behöver så in! Oftast är det här faktiskt en klippt gräsmatta, där det finns vilda växter som bara väntar på att få komma upp. I många fall är det här på gamla tomter och sommarstugetomter där gräsmattan är gammal betesmark eller aldrig insådda med gräsmattegräs. De blommande växterna i en äng är i stort sett uteslutande fleråriga, så de kan tåla många decennier av gräsklippning. Klippningen gör att solljuset når ner till de örter med små blad nära marken. så att de övelever år efter år, även om de inte blommar. 

Så dyk ner i gräsmattan och titta! Ju fler typer av blad i gräsmattan du ser, desto större är sannolikheten att det dyker upp många olika typer av blommor. Du behöver inte vara botaniskt kunnig, titta bara efter variation.

Igenvuxen mark
Det kan också vara så att du har ett område eller en slänt med rätt mycket sly och stenar, men med lite örter och gräs som kämpar i skuggan. Många sådana platser har tidigare varit betesmarker och då finns en bra fröbank och växter som kanske lever men inte blommar. Här kan alltså finnas en enorm artrikedom, som bara behöver lite mer ljus. Sådana här platser kan sakta restaureras till äng, genom att röja sly och ta ner eller ringbarka träd. Sly bör tas upp med rötterna, använd bladhacka och yxa.

Om det är många stora träd, så är det bra att inte såga ner eller ringbarka alla på en gång. Det leder bara till en stark rotgödslingseffekt, som vi inte vill ha i ängen. Börja med det minsta först, ryck upp det som går för hand och utöka ängen lite grann varje år.

Oslagen yta utan sly
Du kanske har en oskött yta med gräs men utan sly. Börja då med att rensa fjolårsgräset, som annars täcker de mindre ängsväxterna och gör det svårt för dem att hålla ut. Om du har möjlighet så går det utmärkt att bränna en sån här yta på våren. Då försvinner fjolårsgräset och du ser enkelt om det finns annat som sticker upp och kan vara i vägen för lien sen, som gamla staket, pinnar, stenar, tuvor eller sly. 

Redan grävd och störd yta
Dränering, utplaning, nybygge eller ny tomt – är det redan osådd mark och bar jord är det guldläge att så in en äng! Jämna till marken lite och plocka bort stenar som kan vara i vägen för slåttern, sen är det bara att så in äkta svenska ängsfrön. 


Släpp upp och se vad som händer

När du bestämt dig för en eller flera ytor, så låt bli att klippa gräset där en sommar och se vad som kommer upp. Om gräset står upp och det är en del blommor i: grattis! Om gräset däremot lägger sig ned och är vekt frampå sommaren och det nästan inte är en enda blomma i, då är det läge att så in ängsfrön istället.

Jag brukar dela in resultatet i tre kategorier och agera efter det.

Stående gräs och fina blommor – Bra!
Grattis! Det är bara köra på och sköta det som äng. (Mer om det nedan.)

Stående gräs, enstaka blommor – Halvbra!
Oftast är det här på gamla gräsmattor och mer naturliga ytor. Här kan man hjälpa ängen åt rätt håll, och det kan man göra under många år. Tillsammans med den vanliga skötseln med lie kommer det ge fantastiskt resultat på sikt! 

  • Gräv upp mindre ytor med spade, ca 1x1m och vänd på jordkockorna så grässvålen kommer nedåt. Gör detta på våren eller sommaren, kratta lite i jorden så den hålls öppen och bar. Så sen in med äkta ängsfrön, allra bäst i september. Att så in ängsfrön i redan befintlig gräsmatta är sällan bra. Eftersom det redan finns växter på hela marken har fröna svårt att klara konkurrensen. 
  • Elda och grilla korv! Detta skapar en yta med bar jord där du sen kan så eller plantera in ängsväxter.
  • Flytta växter i jordkockor. För den som är lite mer botaniskt kunnig kan det vara riktigt effektivt att med spaden gräva upp rejäla kockor med de växter du vill ha in i ängen. Men tänk på att fråga om du får ta och att inte ta fridlysta växter eller "den sista" på nån växtplats. Tänk på att det är bäst att flytta växter på hösten, då är de minst känsliga för uttorkning. Och helst små plantor. En fördel med att flytta kockor är att man kan få med sig fler växter än den avsedda!
  • Samla frön från ängsskallra/höskallra och så in. Det här är en växt som ganska lätt tar sig utan att man har bar jord. Den är parasitisk på gräs, så får man in ett bra bestånd kan den ibland trycka bort högvuxet gräs rätt bra.

Tätt, tunt gräs som lägger sig och knappt en enda blomma – Dåligt 
Här är det bättre att börja om från början. Då måste befintligt levande gräs tas bort så att vi kan så in en riktig äng istället.


Hur man sår in en äng

Ängsfrön är bäst att så in på hösten, i september eller oktober. Det är den naturliga tiden för frön att släppas och landa i jorden, och det är jämnare fuktighet då. På våren är det större risk för torka. Det är också viktigt att så in i bar jord, så att det inte finns gamla etablerade växter eller rötter i jorden som kan konkurrera ut de små ängsfröna. 

Därför är det jätteviktigt att göra ett bra förarbete. Det räcker inte att kratta lite i gräsmattan eller köra med jordfräs en gång. Nej, alla gräsrötter ska vara döda och jorden ska vara så fri från växtmaterial som möjligt. Börja förbereda jorden redan på våren och bearbeta den flera gånger under sommaren, för att sedan så in i september. Det här jobbet gör du bara första sommaren och det kommer att vara väl värt det. 

Hur man fixar bar jord

På små ytor, upp till ca 2 kvm, kan man med fördel göra djupa fyrkantiga kockor med spaden och helt enkelt vända upp och ner på dem, så att grässvålen hamnar nedåt i hålen. Kratta och hacka sedan i jorden lite under sommaren, så fort nåt grönt tittar upp. 

Större ytor upp till 100kvm är bättre att ta med bladhacka standard. Då kan du antingen flå bort grässvålen några centimeter ned, så rötterna kommer med och slänga svålen på komposten. Sen luckrar du lite till i jorden och jobbar med den så fort nytt grönt kommer upp. Du kan också bara låta gräset vara kvar på ytan efter att du lossat det, så kommer det torka ut och dö. Uppreppa processen flera gånger under sommaren tills jorden är bar. Bäst är att göra störningen på morgonen, torra och blåsiga dagar, då torkar växter ut bäst. Ett alternativ är också att köra med jordfräs när du väl gjort första upphuggningen av ytan med bladhackan. Bredgrep är också ett verktyg som kan funka bra för att luckra upp utan så att det blir lättare att gå in med jordfräs. Jordfräsen klarar nästan aldrig att riva upp en obearbetad gräsyta från början. 

Om det är mer än 100kvm så har man antingen mer jobb framför sig eller så får man ta till maskiner. En grävmaskin tar mycket snabbt bort grässvålen. En traktor kan plöja och sen harva några gånger under sommaren.

Näringsfattig jord och presenning

Det finns en del myter om att man måste ta bort näringsrik jord och ersätta den med näringsfattig om man ska göra en äng,  men detta stämmer inte. (Om inte jorden är extremt näringsrik, typ gammal gödselhög, men välj då en annan plats att anlägga din äng på.) Ängar har funnits på näringsrik mark i alla tider, det är ju där det växer som mest hö. Det här handlar om konkurrens och ängsväxterna har helt enkelt en bättre chans i näringsfattig jord, men det är inte så kritiskt som det ibland kan låta. 

En del rekommenderar att lägga en presenning över marken för att gräset ska dö. Ofta är det inte så enkelt, för växterna klarar sig förvånansvärt bra. Men det är inte omöjligt! Gör du det verkligen helt tätt och mörkt under presenningen med mångdubbla lager och låter det ligga en hel växtsäsong från september till september, så kan det lyckas. 


Vilka frön ska jag köpa?

Vi har en ängsfröblandning på lager, Humleblandning från Pratensis. Den innehåller ängsväxter som trivs i sol på torr till normalfuktig plats och som lockar mycket insekter till sig. Det är just därför vi har ängsfröna under rubriken Fågelmat i vår webbshop - att gynna insekter är ett bra sätt att mata många fågelarter! Om du vill ha frön till någon annan typ av äng, t ex för fuktiga platser, skugga eller för att locka fjärilar så titta in hos Pratensis - de har ett stort sortiment av utmärkta fröblandningar och även färdiga plantor av ängsväxter!

Ett litet varningens ord om du letar ängsfrön i din vanliga trädgårdsbutik - kolla vad det är du får och luras inte av stora förpackningar! En del fröblandningar som kallas ängsfrö innehåller bara färgglada ettåriga trädgårdsblommor och är mycket dyra. Även om det kan vara fint så blir det ingen slåtteräng av det. Kolla Jannes film om att köpa ängsfrö!


Hur stor måste en äng vara och måste man slå den en viss tid?

Det finns ingen gräns på hur liten en äng kan vara! Ett litet första steg kan bara vara att spara några prästkragar eller gullvivor i gräsmattan när du klipper för att sen klippa ned dem senare på hösten. 

Men framförallt finns ingen gräns uppåt! För mångfaldens och tysthetens skull så är större ängar bättre! Tänk också på att en äng inte måste skötas med sen slåtter varje år. 


Hur sköter man en äng?

En äng behöver slås varje år och växtmaterialet ska tas bort.

Om man inte slår ängen kommer den att växa igen med gräs och eller sly. Vi rekommenderar förstås att du slår med lie, men slåtterbalk eller en ordentligt vass röjsåg fungerar också bra. En vanlig trimmer kan funka men är inte det allra bästa. Risken är att den trasar sönder växterna för mycket istället för att skära av dem, vilket gör det svårare att få bort materialet.

Det slagna växtmaterialet kan ligga kvar några dagar, men sen är det viktigt att ta bort det. Annars göder det marken och ängen ska hellre hållas näringsfattig för att gynna de konkurrenssvaga ängsväxter. Klippet kan du lägga på komposten eller använda direkt till täckodling i grönsakslandet. Du kan också låta gräset torka till hö.

Om du har sått in frön på våren, så kan du behöva vattna en del första sommaren. Sen ska ängen klara sig själv även om det blir torrt. Du ska aldrig gödsla ängen.

Det finns många gamla sanningar om ängar och hur de ska skötas, men det viktigaste är bara att den slås och räfsas varje år. Det mest optimala för mångfalden är att slå ängen på sensommaren, men om man av någon anledning vill slå delar av ängen tidigare så går det alldeles utmärkt. Det viktiga är att du har en äng och att det fungerar för dig.

Behöver du lära dig att slå med lie? Kolla in vår liekurs på Youtube eller anmäl dig till en liekurs hos Slåttergubben!


Kan jag sköta ängen som gräsmatta ett tag?

Ja! Det här är en av fördelarna med äng.

Om du har större behov av gräsmatta under något eller några år, till exempel för lek eller en stor fest, klipp ner ängen bara! De allra flesta ängsväxter är fleråriga och klarar klippning bra. Ängen kommer tillbaka nästa år eller kanske redan frampå sensommaren med nya blommor! 


Vad gör jag med allt gräs?

Oavsett hur man slår ängen är det viktigt att gräset tas bort. En av liens stora fördelar är att gräset lägger sig i snygga strängar som är lätta att räfsa undan. 

Det slagna gräset är en rikedom i trädgården! En riktig resurs. Det kan användas som näring och täckmaterial i grönsaksodlingar och runt bärbuskar och rabarber. Om du inte har odlingar, så lägg en stor gräskompost som du fyller på varje år med nytt gräs. Helst i nedkant på ängen (om det lutar) så komposten inte gödslar ängen. 

Andra alternativ är att bränna gräset när det torkar eller köra iväg det som trädgårdsavfall. Eller ge bort det till någon som har användning för det, till odlingar eller som hö till djur! 


Kan jag få hjälp att anlägga och sköta min äng?

Absolut! Om du bor i närheten av Linköping så har du möjlighet att anlita oss för rådgivning på plats, samt anläggning och skötsel av ängen. Är det på din tomt kan du få RUT-avdrag, om du är berättigad till det. 

Det finns flera företag runtom i Sverige som tillhandahåller slåttertjänster. Om de ska så in en äng, var noga med att fråga vilka frön de använder. Det är jätteviktigt att de använder äkta svenska ängsfrön. De finns att beställa från oss eller direkt från Pratensis AB samt ett par andra små företag. Det finns många bluff-ängsfrön på stormarknaderna som inte bör användas, så vad noga med det. 

Har du svårt att hitta ett företag nära dig, så rekommenderar jag att ställa en fråga i Lienätverket på Facebook. Det är en grupp full av entusiaster och proffs som gärna ställer upp med lösningar!

Om du redan anlitar någon för trädgårdsarbete som inte kan anlägga en äng eller slå den med lie, så får du gärna skicka dem på kurs hos oss!


Jag äger ingen egen yta men vill ändå vara med att göra en äng!

Kul! Det finns många möjligheter att bidra! 

Prata med din lokala församling! Säg att du skulle tycka det vore så fint med ängar på en del av ytorna och framhäv vad tyst och fridfullt det skulle bli när de ytorna inte behöver klippas hela tiden. Dessutom skulle de förstås bidra till ökad biologisk mångfald och göra en insats för att nå sina miljömål. Att så in en äng är också en aktivitet som många församlingsbor kan delta i, stora som små. Många kyrkor har redan börjat processen att anlägga ängar. Hjälp till med dina önskningar och kanske med praktisk handling! 

Prata med din kommun! Säg att du skulle tycka det vore så fint med ängar på en del av de där överblivna markplättarna som du ser här och var. Framhäv vad tyst och fridfullt det skulle bli när de ytorna inte behöver klippas hela tiden. Dessutom skulle kommunen förstås bidra till ökad biologisk mångfald och komma närmare sina miljömål. Kanske kan du erbjuda dig själv att anlägga och sköta någon del som äng? 

Prata med lokala verksamheter, privata eller offentliga! De flesta större företag har miljömål som de vill eller behöver arbeta med aktivt för att uppnå och en del av dem har tillgång till markytor. Föreslå att de föregår med gott exempel och anlägger en äng, som de sedan kan berätta vitt och brett om i sina rapporter och i sin marknadsföring! Till exempel har man anlagt en äng på Linköpings universitet. Varje insats drar sitt strå till stacken! 

Prata med din bostadsrättsförening och be kompisen prata med sin! Många bostadsrättsföreningar har börjat anlägga ängar, som sen sköts i egen regi eller med inhandlade tjänster. Här har du chansen att påverka! Framhäv hur tyst det blir för alla boende, som slipper lyssna till gräsklippare och lövblåsare stup i kvarten, och hur viktigt det är att alla gör vad de kan för ökad biologisk mångfald. 

Bor du på landet kanske du kan arrendera en bit åkermark av en grannbonde? Bäst är en kant i en åker som inte är så näringsrik från början. Den kanten kan ni sedan så in med äkta ängsfrön och så kanske du kan köpa in tjänsteslåtter med maskin av bonden. En yta på 0,2-1 ha är perfekt, beroende på din budget. Blomhavet som går att skapa på detta sätt är fantastiskt och gynnar våra pollinatörer!

Engagera dig i din lokala Naturskyddsförening. Ofta har de en äng som de sköter eller har skött tidigare där du kan vara med och hjälpa till. 

Börja sköta en vägkant eller någon annan övergiven yta i din närhet som äng! 

Gå en liekurs! På så vis är du redo att rycka in där det behövs och kanske kan du till och med tjäna en slant på det så småningom. 



Artrik blomsteräng


Vanliga frågor och farhågor om ängar

Att anlägga en äng innebär att släppa lite på kontrollen och det kan vara lite läskigt. Om inte för dig, så för andra som föredrar välmanikyrerade gräsmattor där alla strån är lika långa. Här går vi igenom några vanliga frågor och farhågor kring ängar så att du och dina medmänniskor kan känna er lite lugnare.


Hur vet jag om min äng är tillräckligt bra? 

Många har en bild av att en äng alltid är ett hav av färggranna blommor. Det kan det förstås vara, men det är inte den enda sortens äng. Många av de ängar vi slår i naturreservat är ganska gräsdominerande och blommar på vissa ställen inte särskilt mycket alls, men det kan ändå finnas sällsynta arter och en stor biologisk mångfald.

Om du har sått in en äng så är tålamodet din bästa vän. Det tar tid för en äng att etablera sig och bli riktigt fin, det är så det ska vara. Det är lätt att bli lurad av det första året, när högväxta ogräs och blommor som vallmo, blåklint och klätt snabbt växer upp. Fantastiska blommor, men de är inte alls ängsväxter. Det är viktigt att komma ihåg. De är med i ängsfröblandningarna för att det ska blomma fint första året, men redan andra året är de här blommorna nästan helt borta. Då ska man inte drabbas utav panik, utan det är som det ska.

Andra året börjar gräsen dominera och kanske kommer det prästkragar och ett fåtal andra blommor. Från år tre och fyra brukar det bli lite mindre gräs och mer ängsblommor, ofta de gula ängsskallrorna. För varje år som går blir sedan ängen mer och mer rik på arter och blommor! 

Om din äng inte är insådd så är den som den är bara! Var nöjd och glad med de växter som växer där. Det behöver inte vara ett prunkande blomhav, men det kommer ändå bli mer och mer för varje år som går och det kan som sagt ändå vara en stor biologisk mångfald på ängen. 


Får man gå i ängen?

Absolut! Det finns de som är väldigt strikta med att man inte får trampa i ängen, för då går det inte att slå med lie sen, säger de. Men det går det visst, så lyssna inte på dem! Det finns förstås en gräns för när det blir FÖR nedtrampat, men naturligtvis är det tillåtet att vara i sin egen äng och utforska, upptäcka och njuta av allt det fina som finns där. Är det en stor äng så kan man klippa eller slå upp ytor och gångar. Att ha ett utebord mitt bland alla fjärilar är fantastiskt! 


Kan ängen sprida ogräs?

Det första året kan frön från en insådd äng spridas till ytor med bar jord, såsom öppna rabatter och trädgårdsland som ligger precis bredvid. Men ogräs är per definition växter som växer i bar och störd jord, så de kommer inte sprida sig till befintliga gräsmattor.

Är det någon som är väldigt orolig för att ogräs ska spridas, så kan man slå ängen två gånger det första året, så hinner inga frön att mogna. Det behöver inte heller vara någon nackdel för ängen, då det gör att solljuset lättare tränger ner till de låga ängsväxterna. När ängen väl har etablerat sig så sprids inga ogräs. Möjligtvis kan ängsväxternas frön spridas, men det är inga problem. 


Kan ängen bli ett tillhåll för ormar och fästingar?

Givetvis är det större sannolikhet för fästing och orm i en äng än i en steril gräsmatta. Men det är inte så att de uppstår ur tomma intet bara för att man anlägger en äng. Har man aldrig sett en orm där tidigare är det högst osannolikt att det plötsligt dyker upp en bara för man har en äng. 

Tycker man att det är obehagligt så kan man undvika att gå i ängen, precis som man troligtvis undviker att gå genom annan vegetation. Men det är inte skäl nog att inte ha en äng. Alla varelser fyller ju dessutom sin funktion, så om det skulle finnas en orm kanske den håller mössen i schack! Sådant är livet och naturen, man får ta det ena med det andra. 


Vad svarar jag till de som tycker att en äng ser oskött ut?

För en del är det ju så himla viktigt att det ska vara "skött" och då får de ofta tolkningsföreträde. Det kan vara grannar och förbipasserande. Ibland kan det vara inom familjen man får oväntat motstånd. 

Det allra bästa är förstås att förekomma eventuella frågor och kommentarer genom att informera i förväg. Att förklara att det här är en noga planerad åtgärd och vilka steg som kommer att ske. 

Man kan också lyfta de många fördelarna med äng och hoppas att personen ser ett värde i någon av dem.

Berätta hur viktigt det är med vilda svenska blommor för vår biologiska mångfald, för fågelungar och pollinatörer. Importerade blommor fyller inte alls samma funktioner som våra inhemska växter gör i våra ekosystem. Det finns så många insekter och fjärilar som är beroende av arter som minskar, så vi behöver göra allt vi kan för att skapa bra miljöer för dem, även just exakt här.

Förklara att ängen kommer att slås en gång framåt sensommaren, och framhäv hur skönt det är att slippa lyssna på ännu en maskin här varje vecka. Det är också väldigt ekonomiskt, eftersom det bara krävs en insats per år. 

Och berätta att det kommer att ta lite tid, men att det kommer att bli fint så småningom. Vad kan vara mer svensk sommaridyll än en vacker äng full av blommor och fjärilar? Uppmuntra till tålamod och dela din glädje och stolthet över ängen, för den är superbra på alla sätt och vis! 




Vi hjälper dig att anlägga och sköta din äng!


Privat rådgivning på plats:
875 kr/tim
Funderar du på hur du ska anpassa din trädgård så att det blir mer insekter, blommor och mindre jobb? Vill du anlägga en ny äng i gräsmattan genom insådd? Eller funderar du på vilka växter som redan finns spontant på din gräsmatta? På plats är det alltid mycket lättare att göra en säker bedömning. 

Lieslåtter av trädgårdsängar med RUT-avdrag. 
Per timme tar vi 525 kr ink moms. Är det på din tomt kan du få RUT-avdrag, om du är berättigad till det. Då halveras priset. Avgift för restid kan tillkommaBeroende på förhållanden slår vi mellan 1-15 m2/min. 
I normala fall 5 m2/min. Slåttergubbens rekord på tävling är 26 m2 på 30 sek! På större uppdrag jobbar vi jobbar helst mot i förväg överenskommen ersättning.



Slåttergubben snackar äng i Gräspodden!

Här kan ni lyssna på när Janne och Jenny, som båda jobbar med lieslåtter och ängar, gästar Gräspodden och pratar om att kombinera äng och gräsmatta på villatomten.


Slåttergubben har anlagt många ängar på gamla gräsmattor, åkermark, vägrenar och dylikt. Erfarenheten är stor vad gäller insamlande av vilda växter, insådd av köpta ängsfröblandningar samt metoder att få bort oönskade växter.



Vad gör slåttergubben på sommaren?

Från juli till slutet av september jobbar vi för fullt med slåtter av värdefulla ängsmarker, främst på uppdrag av kommuner och länsstyrelser. Arbetslaget varierar mellan 2-10 personer och vi slår tillsammans ca 50 ha med lie. Gräset ska också räfsas upp och tas bort från ängarna.

Under en dryg månad sätter vi upp basläger på ängarna vi slår. Det här är den bästa perioden på året, fylld av bad, lägerliv, god mat, sång och umgänge. Att bo på de finaste ängarna i slåttertid gör att man helt och fullt kan njuta av dem. Det är fantastiskt fint att slippa arbetsresor och att det blir så mycket tid över till jobb och annat när vi i arbetslaget delar på hushållssysslorna. 

Tillagd i varukorgen