Slåttergubbens frågelåda

Ju tidigare desto bättre. Då lär sig fåglarna att det finns mat hos dig och chansen att de stannar på just din matning är större. De som vill flytta, de flyttar. Instinkten är så stark att det inte finns någon risk att "lura" en fågel att stanna kvar genom att mata den.

Själv brukar jag börja runt den 15 oktober och har gjort så i ett antal år. Jag vet när det är dags - grönfinkar och pilfinkar flyger oroligt runt matplatsen och väntar på att jag ska dra igång.

Det är lätt att tycka synd om alla ankomna flyttfåglar om det kommer ett bakslag med snö på våren. Men det kan inte åtgärdas genom att vi matar dem då de flesta är rena insektsätare.

Sluta när du själv vill! Många matar fåglar hela året och gillar de olika arterna som dyker upp beroende på årstid. Tänk på att matning inte gör någon naturvårdsnytta utan det är för vår egen skull vi matar fåglar. Det är helt enkelt trevligt att se fåglar nära inpå. 

Tänk på att sjukdomar lättare sprids under de varma sommarmånaderna. Svalor, tornseglare, sångare som finns hos oss under sommaren tittar inte ens åt de finaste fågelfröna - de är insektsätare. Det viktigaste du kan göra för fåglarna under sommarhalvåret är att skapa mer mångfald i trädgården vilket genererar rikedom av insekter - den naturliga fågelmaten. Förutom att alla fågelarter drar nytta av det gynnas hundratals arter av insekter, växter, svampar etc.

Här på vår hemsida hittar du många tips om hur du anlägger ängar och skapar en mer inbjudande trädgård för alla fåglar! 

Pariserhjulet ratas av de större fåglarna

Tyvärr har de större fåglarna en tendens att skrämma iväg de mindre, det är nog därför som varken skata, kaja eller kråka är speciellt populära vid en fågelmatning. För småfåglarnas skull är det dock ett mindre problem. De stora är inte där hela tiden även om det kanske känns så. 

Men visst finn det lösningar för den som vill. Enklast är kanske det populära pariserhjulet som vi säljer. Det börjar snurra även när en liten blåmes sätter sig på en hink. I vår webshop finns även burar som passar att trä över en del mindre rörmatare. 

Kompostgaller är populärt att bygga burar av eller helt klä in sin matning med om man verkligen vill ha bort stora fåglar. Tänk dock på att större hackspett, rapphöna och fasan tex också stängs ute.  

Sånglärkans ungar behöver mycket insekter. Det är lättast att hitta på ekologiska åkrar.

Ett kort svar är omöjligt på den här frågan, läs gärna vad vi skriver om ekologisk odling här.

Många tror att besprutade frön är onyttigare för fåglarna som ska äta. Den myten skulle ju vara enkel att spela vidare på för oss som vill sälja ekologisk fågelmat. 
Men det är inte sant, resterna av besprutningsgifter i frön och spannmål är extremt små. (I vindruvor och en del frukt kan dock innehålla en rejäl cocktail i skapligt höga doser från gifter). Dessutom är det så att de här giftdoserna är farligare för oss som lever längre och hinner ackumulera mer gifter i våra kroppar. 

Nej, ekologiskt köper vi inte för att det ska vara nyttigare mat för fåglarna i första hand. Vi köper det för att det blir mer blommor, insekter och fåglar i och kring de åkrar där maten odlas. Detta gynnar mängder av fåglar som är mycket mer hotade än de som kommer och äter fågelmat på vintern. Tofsvipa, sånglärka, ladusvala, stenskvätta, rapphöna, kornknarr, tornseglare och gulärla är exempel på fåglar som drar nytta av den ekologika odlingen. 

Ekologisk fågelmat = ej besprutat = fler insekter = bättre förutsättningar för fåglar.

Det vore bra att revidera synen på möss och råttor. Inne i husen är de naturligtvis inte välkomna, men vad är så hemskt med att ha dem utanför? Där är de en del i ekosystemet, missgynnar vi dem missgynnar vi även de som äter dem. Fråga exempelvis tornugglan vad den tycker! Den är nästan utrotad i Sverige, mestadels på grund av att smågnagare inte trivs i det nya jordbrukslandskapet.

Vi tar tacksamt emot hårda bevis på vad som är så mycket mer ohygieniskt med en råtta eller mus jämförelsevis med något av våra husdjur. Egentligen borde våra flyttfåglar vara betydligt större smittokälla än möss och råttor. Föreställ dig en nyanländ Svartvit flugsnappare på våren med sin glada fryntliga sång. Som vi längtat efter den och omhuldar den! Det vi dock inte tänker på är att den kanske satt intill något öppet avloppsdike och fångade insekter och drack ur vattnet för bara någon vecka sen. Kanske var det ebolautbrott just där och just då? Kanske är det utanför holkarna där svartvita flugsnapparen ska bygga bo vi borde sätta musfällor? Om det är hygien och smittor vi åberopar som ursäkt åt att döda gnagare. Skämt naturligtvis - jag råder ingen att döda flugsnappare. Men det är en spännande tanke - vem är egentligen mest ohygienisk.

Gnagarna har i alla tider förstört vår lagrade mat och gnagt sönder olika saker - därför har det nog blivit lätt att skylla även sjukdomar och annat otyg på dem.

En typiskt sjuk gråsiska

Svenska vintrar kan vara tuffa, speciellt jobbigt kan det bli mot slutet av vintern, om februari/mars blir riktigt kalla. Det är inte ovanligt att fåglar som grönfinkar, grönsiskor och gråsiskor dukar under i svåra förhållanden. Hängande vingar och "uppburrning" är tecken på sjukdom/svaghet. Tyvärr finns det nog inte så mycket att göra i det läget mer än att låta naturen ha sin gång.

För att undvika att smittsamma sjukdomar sprids vid fågelmatningen rekommenderar vi att:
- Flytta matarna en bit ett par gånger under säsongen (eller så ofta du kan) - fåglarna som går på marken under flyttar då med till nya fräscha ställen. 
- Använd flera matare
- Mata gärna på marken där det inte annars ramlar ned frön från matare - men på stora ytor så fåglarna sprids ut. Åkerfrön och vår blandning Lantliv är bäst. Man kan också flytta runt lite på markmatningen.
- Mata bara under den kalla årstiden (lägre smittspridning)

Ser ni katten?

En svår fråga vi får ofta. Men här är några anledningar:
* Matningen är för nära huset. Det gör fåglarna osäkra och det är inte säkert att de vågar sig fram.
* Dåligt med skydd för fåglarna. Buskar, träd och häckar är ett måste för att snabbt kunna ta skydd mot de faror småfåglarna upplever. Det kan vara sparvhöken som är på jakt, en katt i närheten, eller du och jag som stör utan att vi vet om det. Försök att placera din matning nära en tät buske, det gillar fåglarna.
* Konkurrens från grannarna. Fågelmatning är populärt. Har du en eller flera grannar med många olika sorters mat, och som dessutom har börjat tidigt på säsongen, kan det vara svårt att locka fåglarna till dig. Försök att variera dig, mata med både solroskärnor, hirs, talg och nötter.
* En hungrig katt. Att ha en jaktsugen katt kan ställa till det. Fåglarna vågar sig inte ner till matningen om katten hela tiden ligger och väntar.