Du måste ge ”fåglarna” tillräckligt energirik och fet mat!

-Nej, det BEHÖVER du inte faktiskt. Vad fåglarna behöver är levande friska ekosystem som de kan vara en naturlig pusselbit i. 

Låt oss först bara reda ut begreppet ”fåglarna” som du stöter på hela tiden när du surfar runt bland olika företag som säljer fågelmat eller läser olika inlägg. Det är viktigt. 

För när vi på Slåttergubben pratar om ”fåglarna” – då menar vi alla vilda fåglar. För oss är det självklart att alla arter har ett lika värde. Det finns 250 häckande fågelarter i Sverige och över 9000 arter i världen. Ett tjugotal av dessa är vanliga gäster vid våra fågelmatningar. Dessa 20 är vanliga och anpassningsbara, de är generalister – dvs de är experter på att ta vad som bjuds, de är påhittiga och rörliga. Lokalt kan vi öka antalet individer i de här populationerna med att bjuda dem på köpt fågelmat – men deras roll som en del av ekosystemet blir allt mer frikopplad ju mer och ju längre perioder vi matar dem. De här fåglarna var vanliga på vintern långt långt innan vi började mata fåglar (Rödhake o koltrast undantagna – mer om det i en annan myt). Flera av dem var t.o.m vanligare – tex gråsparv, kråka och gulsparv pga att det för 100 år sedan fanns en levande landsbygd som på ett mer naturligt sätt erbjöd övervintringsmöjligheter åt dessa.

När du läser på andra ställen förleds du lätt till tron att man verkligen gör naturen en nytta genom att köpa ett företags produkter – tyvärr är det ofta så att du nästan hotas av texterna att köpa fågelmat som ett avlatsbrev, du liksom översköljs av hur VIKTIGT det är att mata fåglar, ja till och med på sommaren,  för att tex "de ruggar och har då svårt att finna mat", ”insekterna i naturen minskar”, ”fåglarna behöver vår hjälp”, ”Sverige är det land där småfåglarna minskar mest i antal”. Vi kommer skriva mycket mer om det här i andra myter. Men poängen är att du luras att det är viktigt att mata de redan vanliga fåglarna fast det är helt andra fåglar som egentligen har det svårt.
Du kommer också läsa att ”det är viktigt att ge fåglarna fet mat så de klarar kylan”, ”Undvik mat med spannmål och havre”. Marknaden svämmar över med ”special high energy mix super power seeds” – bara det fetaste duger till fåglarna i din trädgård. 

Det är nu vi kommer in på myten! 

Och ja – dina fåglar (utom gulsparv) kommer vara jätteglada över ”Super high energy mix” eller ”Villa plus” som Slåttergubben säljer. Men det är lite som att fråga ett barn om det vill ha sockerkaka eller surdegsbröd. Då blir det ju sockerkaka….. och fortsätter vi med sockerkaka dag ut och dag in och sen helt plötsligt säger att nu får det vara nog – nu är det surdegsbröd som gäller – ja då får du protester. Och har grannen sockerkaka kanske det blir fler besök där? 

Men vad består då Slåttergubbens Villa plus av och vilka kedjor sätter vi igång när vi köper den? För det första är ju den här ekologiskt odlad vilket alltid är bättre för fåglar och ekosystem på odlingsplatsen. Dock är alla frön i Villa plus (eller motsvarande besprutade blandningar) importerade. I vårt fall kommer den skalade solrosen från Bulgarien, hirsen och jordnötterna från Kina och hampan från Kina/Lettland. De feta fröna är alltid de dyraste vilket innebär att vi som säljer fågelmat tjänar mer pengar per kilo. Prissättningen sker i regel med ett visst procentpåslag vilket ger fler kronor i vinst för en dyrare vara. Mycket bra om man bara tänker kronor.

Vi vet att långväga transporter inte är särskilt klimatbelastande per kilo (finns uträkningar på etiketterna och på vår hemsida) men det är ändå oftast bättre för naturen med Svenskodlat!

Men finns det Svenskodlad och ekologisk fet mat? Nja. Vårt land är lite för nordligt för lönsam solrosodling. Solros är den populäraste maten hos nästan alla fåglar när de själva får välja. Det är faktiskt energieffektivare att odla solros i södra Europa, skala dem där och sen frakta till Sverige än att odla dem här. Jordnötter går inte att odla alls i Sverige. De allra flesta jordnötter som säljs är från Kina. Slåttergubben vill transparent och  skriver ut ursprungsland på etiketterna. Det gör i princip aldrig några andra företag som som säljer varor odlade i Kina. Konventionella jordnötter tillhör en av de allra mest besprutade grödorna man kan köpa. Hampa går faktiskt att odla i Sverige men tillgången är i dagsläget liten och priset högt. Slåttergubben tar nu sin hampa från Lettland (och delvis Sverige) men innan har vi köpt in den från Kina. 

Raps då? En växt som är mycket fet och ytterst lämpad att odla i Sverige. Ja – rapsen är klurig. Tyvärr väljer de flesta fåglar bort raps om det finns andra feta frön på fågelmatningen. Varför vet vi inte – de är helt enkelt inte lika goda…. Det roliga med rapsen är att den kan locka massor fåglar i andra sammanhang. På stubbåkrar där det växt raps samlas ofta stora flockar med bergfink, bofink, grönfink och hämpling som kalasar på spillraps. Sveriges största steglitsflock är sedd på ett oskördat rapsfält mitt i vintern – över 1000 stycken!
Vi tror att rapsen är som surdegsbrödet – självklart skulle många av våra fåglar äta rapsfrön om det inte var fri tillgång på solros, hampa och solros bredvid, eller hos grannen. Vi vet helt säkert att gråsiska och vinterhämpling älskar raps som serveras på marken, likaså bofink, bergfink, grönfink och domherre. Men då gäller det att det inte finns annat smaskigt bredvid (särskilt för grönfinken).

Något som däremot visat sig vara mycket populärt hos väldigt många fåglar är havregryn blandat med rapsolja – tada! En svensk fet produkt. Rena havregryn funkar också bra som fågelmat för många fåglar – de är då befriade från det jobbiga skalet och mindre fåglar som rödhake kan enkelt ta för sig.

Det leder in på nästa område, hur är det med havre och spannmål – klassiska svenskodlade och billiga produkter?

Vi har ju alla både läst och hört att vi ska undvika fågelfoder med havre och spannmål. Och många av oss har bevittnat hur spannmålen ratats av fågelbordsgästerna till förmån för de feta fröna. Vi drar lätt slutsatsen att fåglarna inte äter den här typen av frön.

Ja till att börja med är havren vårt fetaste spannmålsslag, ännu lite fetare och bättre är nakenhavren (upp mot 10% fett) som inte har några skal på sig vilket underlättar för många fåglar. Många av våra vinterfåglar nöjer sig faktiskt med havre och det vi kallar ”åkerfrön” alltså spannmålsrens som består av olika sädesslag och lite ogräsfrön. En billig svensk ekologisk restprodukt som inte är särskilt fet. Pilfink, gråsparv, duvor, kråkfåglar, hönsfåglar och andfåglar äter gärna äter åkerfrön. Det är ”jordbruksfåglar” som sedan långt tillbaka haft delvis spannmålsdiet. Dock föredrar både pilfink och gråsparv ett importerat hampafrö, hirsfrö eller solrosfrö som är dubbelt så dyrt framför spannmålen alla dagar i veckan – om dom får. Till och med mesar, koltrast och rödhake – klassiska fåglar som gillar feta frön äter med glädje av åkerfrön när inget annat finns. Här på slåttergubbens matning hade vi 5 koltrastar som klarade hela vintern bara på åkerfrön. Och – de valde den matningen – de hade ju lätt kunnat flyga till någon annan som hade feta frön.

Gulsparven som vi på slåttergubben värnar lite extra om, den som förr levde på spill från 10 000-tals små gårdar om vintern (som nu är försvunna) – ja den är den enda som faktiskt föredrar åkerfrön framför andra fetare frön. Det viktigaste fågeln att mata missgynnas då alltså om vi följer råden att rata havre och spannmål.  Många kunder vi pratar med vittnar också om hur de hade gulsparvar förr vid sin matning men inte nu längre – vilket ofta då är en direkt konsekvens av att matningen numer bara sker med feta dyra frön. 

Den mest naturliga feta maten vi kan bjuda på är också den bästa för naturen. Svensk ekologisk rå talg från kor som betat i naturbetesmarker. Att köpa mat till sig själv eller till fåglarna som gynnar svenska naturbetesmarker är det allra bästa vi kan göra får fåglarna i en mer allmän mening, vi behöver mer naturbetesmarker i Sverige. (Vi kommer strax börja sälja talg i webshopen, så fort tillstånden är klara, frysen är redan full med prima talg). Färsk obehandlad talg är det som mest påminner om fåglarnas naturliga mat i form av insekter.

Man kan tycka att talg är äckligt men vi tycker talgbollar är äckligt (förklarar det i en annan myt). Servera talg på utstickande spikar, hacka den fint och ge på marken till koltrastar mm. Eller upphängd i ett grillhalster. Talgens nackdel är att den härsknar om det är för många grader över nollan. Hackar man upp talgen och smälter försiktigt i en kastrull kan man hälla allt i en form och göra egna kakor /bollar som håller sig riktigt länge i upp till 15grader. Talg älskas av alla mesar och hackspettar. Serverad på ett bord eller på marken tar många fler för sig av den, tex koltrast och pilfink. 

Så hur ska vi nu sammanfatta det här?

I slutändan handlar det om vad DU tycker är viktigast att prioritera. Vill du exempelvis fokusera på att ge goda förutsättningar för så många fåglar som möjligt i världen när du ordnar med din fågelmatning? Eller är det kanske viktigast att satsa på att locka så många som möjligt till just din trädgård och bjuda på smakligaste maten? Det bestämmer du! Men det vi på Slåttergubben ser som ett riktigt problem är bristen på oberoende och objektiv information kring fågelmatning. Det, i kombination med bristande lagkrav på oss som säljer fågelmaten, gör att det ofta blir riktigt svårt för konsumenter att göra fria och medvetna val. 

Vi tycker det är viktigt att tänka efter – sätta saker i sitt sammanhang – allt blir så mycket intressantare då. Du kanske tycker vi överanalyserar betydelsen av fågelmatning – och till viss del kan vi hålla med. Det finns många andra saker som påverkar miljön mer. Fågelmatning är ändå ett gulligt och ganska harmlöst intresse. Icke desto mindre – allt vi köper påverkar någon annanstans. Och vi är specialister på just fågelmat. Vi vill berätta hur allt hänger ihop. Vi svenskar köper fågelmat för ca 500 milj kr varje år. Bara på lilla Slåttergubben säljer vi nästan 200 ton varje år. Och det ökar hela tiden – vi ser det som positivt. Att allt fler väljer ekologiskt! 

Så..

Vill du maxa antalet arter och individer just hos dig – kör på med allt! Från åkerfrön, talg och feta frön, i matare, på marken, på flera ställen. 

Sätter du ett värde i att mata på ett så miljövänligt och resurssnålt sätt som möjligt. Tänker på relationen med andra fågelarter som finns ute i jordbrukslandskapet där maten odlas, på fåglar i Brasilien. Ja då kan du finna glädje i att mata med svenska åkerfrön, raps och svensk ekotalg. De fåglar som kommer kommer helt enkelt. Och kanske lyxa till det med lite ekologiska solroskärnor. Du sparar pengar – kan jobba mindre (vilket typ är det miljövänligaste man kan göra). Kanske kan du lägga pengar på ren naturvård istället? Kan verkligen behövas nu med den nya blå budgeten där massor med pengar till naturvård försvinner.

Kasta inte pärlor för svin. Pilfinken är vår näst vanligaste fågelmatningsgäst – det funkar hur bra som helst att ge den åkerfrön. Gärna på marken direkt. Blir dock svårt beroende av hampa och vit hirs om den får!

Ju mer du bor i ett jordbrukslandskap – desto mindre viktig för din fågeltillgång att mata med feta importerade frön. Om de fåglar du brukar ha redan till stora delar utgörs av pilfink, gråsparv, gulsparv, duvor, kråkfåglar, koltrast och lite mesar och nån rödhake. Ja då är det fåglar som faktiskt klarar sig utmärkt på åkerfrön och lite talg. 

Bor du i något sånt här fint mellanområde och matat i många år med mycket solros och feta frön, har fåglar som grönsiska, steglits, grönfink och domherre i mängder. Ja då är det stor risk att du faktisk tappar en hel del av dem till någon annan som matar med feta frön om du drastiskt byter till åkerfrön och raps. Även en del av dina andra fåglar som är vana vid feta frön kan få för sig att dra någon annanstans. Om du däremot börjar med rapsoljade havregryn och sakta övergår mot större andel sådana – ja då lär du behålla fler. Men är du taskig mot fåglarna om du tar bort de feta importerade fröna? Nej skulle vi på slåttergubben säga – du har tänkt på fler fåglar och hela ekosystemet – inte bara på dem du har en nära relation till.

Bor du i skogen och i princip bara har mesar, domherrar och hackspett. Ja då är åkerfrön ingen höjdare. Nötskrikorna äter dem och mesarna lite grann, men mesarna gillar ju helst solros o hampa. Så du kommer tappa en del – dock färre om du introducerar havregryn med rapsolja. Och äkta ekotalg i mängder!

Jannes "Slåttergubben" berättelse om sin barndom hos morfar och mormor på den lilla skogsgården Könsvik utanför Söderköping får runda av här.

Då: Morfar jobbade på gården och i skogen, det fanns ett 15-tal mjölkkor, värdefulla naturbetesmarker fulla av fågelliv som törnskata, stenskvätta och massor svalor i ladan. De tog hö – skördade en gång om året istället för tre. Fåglar som häckade i vallarna hann få fram ungar, blommor hann blomma. Mormor hade inte ens körkort, klassisk hemmafru – drog lasset med huset, hönsen och en hel del annat. De hade rest till Stockholm några gånger för att hämta pris för felfritt levererad mjölk. De konsumerade inte mycket, av gammal vana mer än av omtanke för naturen eller kommande generationer. Och för att de inte var rika. Deras ekologiska fotavtryck var lågt jämfört med en vanlig svensk idag.

Det var så mysigt att sitta vid deras köksbord på vintern och titta ut på fågelmatningen. Där hängde alltid ett talgstycke från en hemslaktad ko på stolpen till det lilla fågelbordet. Full trafik med talgoxe, blåmes, svartmes och entita. Och så större hackspett förstås. Fågelhuset var fullt med havre (egenodlad så klart), när det var lite extra kallt kastade de havre på en större yta på marken. Där satt gulsparvarna och gråsparvarna – det fanns mer av dem på den tiden då markerna kring gården sjöd av liv året runt.

Idag: Gården topprenoverad, nytt kök, stor pool, två bilar. Några hästar som håller de närmsta betesmarkerna öppna – annars är det igenplanterat med gran eller igenväxt. Inga höns, inga kor. Inga gråsparvar. Färre häckande gulsparvar. Och kanske… fetare, dyrare och importerade frön i fågelmatarna?