Skäms på dig - det är en dödssynd att köpa talgbollar MED nät!

- Detta är en myt, talgbollen själv är däremot en ulv i nätgröna fårakläder….

Det finns enstaka dokumenterade fall med småfåglar som fastnat med fot eller näbb/tunga i talgbollsnäten och dött. Det är tragiskt för den enskilda fågeln, men MYCKET ovanligt. Vad som förekommer oftare är att hundar och vilda djur hittar övergivna talgbollsnät och sväljer dem. De kan fastna i tarmarna och kräva operation. Men även detta är ganska ovanligt. Vi ska även påpeka att det finns fall där fåglar fastnat och dött i talgbollshållare i metall för bollar UTAN nät. Och i olika typer av andra fågelmatare för bollar och frön. Risker finns överallt.

Alla former av användning och nedskräpning av plast är förstås dåligt för naturen. Slåttergubben tycker självklart också man bör undvika talgbollsnäten. Men är det verkligen där vi ska lägga fokus? Nej…. Särskilt inte om man som slåttergubben uppmuntrar att ha en relation till ALLA fåglar och hela ekosystemet - inte bara de individer man har inpå knuten.

Vi drar en parallell först här. Plastpåsar - jösses vilket fokus det är på plastpåsar i affärerna. Det är som att hela miljöfrågan hamnar där. Det blir det som folk vågar diskutera, påpeka och affärerna stoltsera med sitt “miljöarbete” i att uppmana att inte använda plastpåsar. Trots att alla undersökningar och sunda förnuft visar på att pappåsar och tygkassar är mycket mer miljöpåverkande (om man inte använder en tygkasse typ minst 1000 gånger). I många fall använder man ju dessutom plastpåsen igen - som soppåse eller nåt annat, som man kanske ändå hade behövt köpa en påse till….
Det går åt otroligt lite resurser att tillverka en plastpåse - nu har jag inte räknat på det men cyklar man till affären i stället för att åka bensinbil EN gång 2 mil kan man nog utan vidare jämföra det med en generös årsförbrukning av plastpåsar (om man lämnar de uttjänta till förbränning/energiåtervinning). Vilket till nästan 100% görs i Sverige. I länder som inte har någon sophantering alls är förstås plast och plastpåsar ett större problem.
Vi lägger fokus på plastpåsen - men vad som egentligen spelar roll är:
- Vad vi lägger i den när vi handlar.
- Hur vi tar oss till affären.

Så… Den stora och omfattande anledningen till varför det är rimligt att varna för talgbollarnas farlighet är en annan! Talgbollar produceras och säljs i stor omfattning. Men de är skadliga för miljön och naturen! Först och främst finns idag ingen tillverkning av ekologiska talgbollar (eller fettkakor, talgkorvar o liknande). I vissa talgbollar finns palmolja – en olja som orsakar stora ekologiska problem när regnskog skövlas för palmoljeplantager. Står det ”vegetabilisk olja” på förpackningen kan det vara palmolja – på livsmedel finns idag krav på att man ska skriva ut exakt vilka oljor som är med. Men inte på foder - vilket all fågelmat sorterar under.

De flesta talgbollar innehåller dock bara nöttalg. Men även talgen är problematisk. Idag finns ingen svensk produktion av talgbollar och talgkorvar/fettblock. Allt är från konventionella djur i Europa som till stora delar står instängda och föds upp bl.a på soja från Brasilien. Sverige är för den delen inte särskilt bättre - även vi föder upp djur med soja för att det är ett billigt foder som djuren växer snabbt av.

I Brasilien skövlas regnskog och värdefull Cerradosavann för att bereda plats för storskaliga sojaplantager - det är en katastrof inte bara för fåglar och hela ekosystem utan också för människorna. Fåglar som är direkt knutna till talgbollarna är tex den marklevande Rheafågeln på savannerna och den hotade Kempferspetten i de krympande skogarna.

Talgbollen är alltså farlig, precis som myten anger, men det är vad som finns innanför nätet som utgör den största faran!

Några andra saker som inte är så smickrande med talgbollen är:
- Talgen härdas oftast på kemisk väg till något som liknar stearin för att de inte ska härskna i rumstemperatur och vara formstabila. Detta gör det enklare för tillverkare, grossister och affärer att hantera bollarna. Ibland hör man om fåglar som knappt äter talgbollarna..

- Talgbollar innehåller ofta inte särskilt mycket fett, ibland så lågt som 12-15%. Resten är så billig utfyllnad som möjligt, ofta vetemjöl och krossad spannmål, konventionell och inte svensk. Börjar man räkna på kilopriset på fettet finner man ofta att det går på ett ut att hänga upp ett paket ekologiskt bregott, baserat på svenska ekologiska råvaror istället.

Vad ska man mata med då?

- Slåttergubben rekommenderar talg - helst obehandlad rå talg. Det är billigast och alla näringsämnen är kvar i talgen. Det är det är som allra mest liknar feta goda färska insekter - det de flesta småfåglar helst äter.
Om du vill mata med talg – välj ekologisk talg från naturbetande djur som får eller kor. Eller från vilda djur som vildsvin och hjort.  Då bidrar du till svenska naturbetesmarker och ökad biologisk mångfald som gynnar många svenska fåglar t.ex Stenskvätta, Ladusvala, Göktyta och Törnskata för att nämna några. Att köpa ekologiskt kött/talg gynnar naturbetesmarker i mycket större utsträckning än att köpa mejeriprodukter. Till skillnat mot mjölkande kor är inte köttdjur är knutna till en ladugård större delar av året. De kan gå ute och beta.

På slåttergubben jobbar vi nu frenetiskt med att söka tillstånd för att sälja ekologisk nöttalg, men också på att kunna erbjuda smält ekologisk talg så fort som möjligt. Tills vidare går det bra att beställa ekologisk talg från Gröna gårdar.

Är talg äckligt?
- Nej vi tycker att talgbollar är äckligare…. men visst. Är man inte van och är lite styrd av gammal fett-rädsla så visst är det lite annorlunda. Talg är utmärkt mat för många av trädgårdens fåglar - och det är bara bra om det är lite köttrester kvar på talgen - extra proteinrikt. Även för oss människor är talg en utmärkt källa till nyttigt fett, ny forskning pekar på att det är hälsosamt med djurfetter för våra blodkärl och blodvärden. Det är snarare socker och vetemjöl vi blir tjocka av och som får livsstilssjukdomar - i kombination med för mycket stillasittande.

Hur matar man fåglarna med talg?
Enklast är att spika igenom ett par spikar i en bräda och sen fästa den någonstans. Bara trä talgstyckena över spikarna. Man kan också lägga bitar i ett ihopfällbart grillhalster. Där kommer fåglarna åt bra. Nackdelen med rå talg är att den härsknar efter några dagar om det är för många plusgrader - helst ska de vara runt nollan eller kallare.

Smält talg håller sig i varmare temperaturer
Det är ganska lätt att själv smälta talg. Hacka den bara i bitar som inte är tjockare än en cm. Lägg i kastrull på svag värme eller i en gryta i ugnen på 120 grader. Efter ett par timmar är bitarna små och flyter runt i den smälta talgen. Du kan nu hälla upp på formar eller långpanna och låta stelna, bitarna kan vara kvar i. Du kan blanda med frön för att det är fint men det är egentligen onödigt - det är bara påhittat av företagen för att dryga ut och göra en billigare och mer formstabil produkt. Smält talg håller sig i upp till 15 grader i månader och kan ligga i kylen ännu längre utan att härskna.

Är hemmagjorda talgbollar alltid bättre?
- Nej tyvärr - det är ju lätt att tro det. En konventionell besprutad vara orsakar lika stor miljöpåverkan oavsett om du köper den i affären eller en industri köper den. Vi tar en kort översyn över de vanligaste råvarorna i hemmagjorda fettprodukter.

Margarin - innehåller ofta stora mängder palmolja. Milda är ett exempel på det. Om det inte är KRAV-märkt så är råvarorna odlade konventionellt med besprutning. De vegetabiliska oljorna är omgjorda på kemisk väg så att de blir mer fasta.

Smör - konventionellt. Tyvärr är detta inget bra heller även om det är svenskt. Tvärtom mot vad Arla försöker påskina så sker allt mer av mjölkproduktionen riktigt industriellt med över 1000 mjölkande kor per gård. Det blir väldigt lite naturbetesmarker av det här, istället äter de massor av vallfoder och foder odlat på åkrar såväl i Sverige som i Brasilien.

Smör - eko. Betydligt bättre för fåglarna, korna betar mer ute, äter ekologiskt foder lioch lever ett naturligare liv. 

Bregott - eko. Som ekosmör men med blandat med rapsolja. Passar utmärkt att hänga ut ett helt paket - och fåglarna fastnar inte i det!

Kokosfett/kokosolja. Mycket populärt. Kokosfett har inte heller samma dåliga rykte som palmolja. Tyvärr är det bara därför att det inte odlas lika storskaligt. Faktum är att regnskog skövlas även för kokosodling. Hektarskörden är betydligt lägre på kokos än palmolja varför det behövs mer mark för samma mängd olja om man väljer kokos. Ekologisk kokosolja/fett är naturligtvis betydligt bättre.

Ister - konventionellt. Ister är ett block av smält grisfett. Mycket gott tycker fåglarna - men det finns inte ekologisk i handeln idag. Grisen är inte ett djur som bidrar till naturbetesmarker utan står instängda hela livet och äter besprutat spannmål och kanske lite soja (vid konventionell grisproduktion)

Läs mer:

Expressen skriver om Slåttergubben och hur regnskog skövlas för fågelmat

Tidningen Lands skriver om att talgbollar kan vara livsfarliga för fåglar och hundar