Bladhackor för slyröjning och jordarbeten

Liten bladhacka är din bästa partner i kampen om slyet, från små årsskott till handledsgrova småträd. Lilla bladhackan klarar allt! 

Bladhacka används mycket
 utomlands istället för spade. I Sverige har de varit nästan omöjliga att få tag på. Dessa högkvalitativa Portugisiska hackor är en utmärkt redskapspartner och går att slipa vassa som yxor. Med en hyfsat trubbig eggvinkel kan de användas med kraft rakt in i rötter, stubbar osv. 

Hur du monterar skaftet på din bladhacka

Du kan köpa hackorna med färdigmonterat skaft eller omonterade. Vi har gjort en liten film här som visar hur man bäst monterar skaften på hackorna. 

Restaurering och slyröjning av en igenväxt äng

Här är en film när vi berättar hur vi i bra samråd med länsstyrelsen restaurerar totalt igenväxt gammal betesmark till en slåtteräng. Helt utan röjsåg! 

Resultatet? Ja - helt unikt bra. I vårt arbetslag har vi under åren varit med om så oändligt många "nyröjda" ängar som bara är att börja slå med lie. Dessa har i själva verket varit en skog med väldigt lågt krontak. Lövträd och sly som kapats av en röjsåg överlever utmärkt - särskilt när de står öppet och får ljus vilket ju är fallet i en slåtteräng. Lövträdens stora rotsystem har laddat för att försörja ett träd som var så stort som när det kapades. Det gör att årsskotten är enorma. Hopplöst att slå med lie i och fullständigt omöjligt att dra en pressening med hö bland röjsågskapade stubbar. Visst kan man kapa årsskotten med lie, men snittet blir fint och alltid lite högre upp än orginalstubben. Det innebär att året efter kommer snittet vara ännu lite högre, det bildas en slags buske som sakta vinner i höjd och som varje år är helt ivägen för riktigt slåtter nära marken.

Inför lieslåtter måste sly ROTRÖJAS! Detta görs allra bäst i den ordningen att man först går in i ett objekt och röjer fram marken bland de större träden. Ta bort ris, grenar och småsly med motorsåg och hackor i marken. När marken är ren och slät och fri från små stubbar - först då går man in och plockar bort de större träden precis som vi visar i filmen. Och helst ska man inte ta alla stora träd på samma gång utan i omgångar över kanske 10 års sikt. Detta för att minska på rotgödslingen. 

Större videbuskar i kärr kan man ta med motorsåg där man tillåter kedjan gå i marken. Först kapa av de grenarna som nere i jorden ut från centrum som i en solfjäder på busken. Väl kapade kan de ryckas upp inifrån och ut eller utifrån och in. Sedan kan man såga ett antal vertikala snitt ned i själva stubben så svampar och fukt lättare angriper det som är kvar av trädet. 

På till exempel Norrköpings flygplats som vi har en film från lite längre upp var det en uppvuxen skog med viden, björk och al på stora ytor av kalkkärret. Här var det då ganska glest mellan stammarna och de stammar som fanns var rätt stora, konkurrensen om ljus nära marken var stor vilket gjorde att det inte kunde vara tätt mellan stammarna. När kommunen sen ville ha det mer öppet och någon form av slåtter så kapade de bara ned all skog och körde sen i många år med röjsåg och behöll alla levande stubbar kvar. Vad som hände nu var att det kom ned massor ljus mellan de stubbarna som levde så att tusentals till träd kunde gro i den ganska bara jorden som tidigare varit i skugga. När dessa sen kapats med röjsåg under många år hade där skapats en slags extremt tätstammig skog med extremt lågt krontak - alltså det slogs med röjsåg varje år 10-20cm över marken. Alla de träden som grott efter första röjningen hade nu växt på sig till rätt kraftiga bonsaiträd. Till slut insåg kommunen att den här metoden inte fungerade - vårt arbetslag tillkallades och så har vi rotröjt bort detta elände nu under några år med hackor och motorsåg på de stora. Hade man från början tänkt till i den här processen att göra ett mer öppet kalkkärr av den skog som fanns där hade arbetet blivit så mycket enklare!