Det florerar mycket myter kring fågelmatning. Vi har gått till botten med 24 av dem!

Mata fåglarna så behålls balansen i naturen!

Myt 14: Mata fåglarna så behålls balansen i naturen!

En riktig myt. Dessutom spridd av företag för att få sälja mer fågelmat. Citatet nedan från dec 2021 tycker vi på slåttergubben är anmärkningsvärt. Det är nämligen från ett ansett företag i vår bransch.


 “Genom att mata våra vinterfåglar bevaras beståndet och vi behåller den balans i naturen som fåglarna skapar genom att hålla efter skadeinsekter i trädgården, skogen och på fältet. Våra svenska fåglar ger oss också mycket glädje – för vad vore våren och sommaren utan fågelsång?”

Eftersom det är ett stort och seriöst företag
som skriver så här så tror vi att många helt enkelt köper argumenten utan att reflektera och hostar upp pengar för konventionellt odlad, därmed besprutad, fågelmat så att det inte ska bli en “tyst vår” och obalans i naturen. Och det är inte bara ett företag, hela branschen genomsyras av argumentation likt denna. Tillslut blir det upprepade en sanning….

Här ligger ett dolt hot
om att det kan bli en “tyst vår” om du inte köper företagets produkter (som är besprutade och inte ekologiska). Vi kan också tolka det som att själva balansen i naturen upprätthålls genom att vi på ett onaturligt sätt ger våra trädgårdsfåglar mat… och att balansen mest handlar om att insekter är skadeinsekter som ska bekämpas till varje pris och att våra välgödda trädgårdsfåglar kommer flyga ut över åker och skog i attacker mot alla insekter som hotar att förgöra skogen, skördarna eller sticka oss.

Man kan också läsa liknande texter om att det är så viktigt att mata på sommaren eftersom insekterna och småfåglarna minskar i naturen. Då fåglarna äter insekter på sommaren så vill företagen att vi ska mata med mjölmaskar, levande eller torra för att efterlikna fåglarnas naturliga insektsdiet. Det är självklart rätt tänkt just för hälsan hos de fåglar som äter maskarna.

Vart kommer argumentationen i från?
Ja i bästa fall kanske vi kan skylla på oskyldig okunskap, men vi tror tyvärr att många i branschen vill sälja mer fågelmat året runt - även om det innebär att skrämma upp kunder i onödan om varför det är så viktigt att mata fåglar.

Är inte det här bra då?
Att mata fåglarna med massor av mat året runt och ge dem mjölmask på sommaren?
Nja - Nu är vi ju tillbaka på det här med att definiera “bra”. Jo - just i din trädgård kan du ju självklart få en större population av ett fåtal redan vanliga och anpassningsbara fågelarter genom att mata dem året runt. Det här kan vara gulligt - och trevligt för dig. Om det är det som är “bra” så är det ju bra!

Men argumentet för fågelmatning var ju att insekterna generellt sett minskar och det är där det blir så fel. För problemet med minskande insekter är tyvärr ingen myt. Det är lösningen som här levereras i en trojansk häst. De företag som för (eller har fört) den här argumentationen säljer nämligen själva besprutad oekologisk mat och mjölmask som växt upp på besprutat oekologiskt foder.

Varför minskar insekterna?

Det klassiska svaret är besprutning i jordbruket. Det stämmer också till viss del. Dels genom ren insektsbesprutning - det dödar ju insekterna direkt. Men minst lika viktigt är växtgifter som tar död på de ogräs som många insekter är beroende av. Konstgödsel är inte giftigt för insekter i sig. Men den enorma användningen av konstgödsel får många och ödesdigra sekundära effekter som drabbar insekterna. Det gör grödorna större och tätare vilket gör att väldigt lite ljus når ned till marken - dåligt för andra växter i åkern, insekterna och för fåglar som födosöker i fälten. Konstgödsel gör också att vi kan odla fler fält oftare med intensiva grödor vilket minskar variationen i landskapet. Konstgödsel övergöder också områden som vägkanter utanför fälten vilket gör att endast ett fåtal konkurrensstarka växtarter klarar sig där - och färre insekter. Allt det här blir bättre av ekologisk odling. Det är vetenskapligt klarlagt att det är mer biologisk mångfald i ekologiska fält.

Men allt handlar inte om besprutning - vad vi gör i våra trädgårdar är jätteviktigt. Just nu har vi två motsatta trender som verkar åt varsitt håll. Den ena åt mer sten, betong, pooler, kortklippta gräsmattor och en “enkel” trädgård att sköta och som måste se “skött” ut. De här är inte bra för fåglar och biologisk mångfald i allmänhet och går, enligt vår mening, inte att kompensera genom att mata intensivt. Den andra trenden som är glädjande berättar om i nästa stycke. 

Och sen är det andra saker som är svåra att rå på.
Vi människor bygger mer, tar alltid mer mark i anspråk. Kör mer bil. (Bilar dödar enormt många insekter rent fysiskt genom att köra på dem). Jordbruk och betesmarker i skogsbygder läggs ned och markerna växer igen med skog, i värsta fall bara gran. På de bördiga slätterna blir gårdarna allt större och mer specialiserade - åkrar slås ihop och blir allt större. Och många skador på ekosystemen är redan skedda sedan länge, den enorma minskningen av ängs och naturbetesmarker, utdikning, dränering och kulvertering av små bäckar och våtmarker i skogen och i jordbrukslandskapet. All gammelskog som är borta mm….

Den ökade belysningen som finns nattetid
är inte heller något som är positivt för insekterna, och för fladdermössen är det riktigt dåligt. 

Hur tycker vi man kan "återställa" balansen i naturen?

Vill man vara snäll mot insekterna och de fåglar som finns i jordbrukslandskapet som har det svårt på riktigt som sånglärka, storspov, stenskvätta och tofsvipa så är det en självklarhet att alltid välja ekologiskt. Inte för att mata dem utan för att de ska kunna leva! Så tänker vi på slåttergubben i alla fall. Vi bryr oss om alla fåglar på riktigt så det vore extremt dumt av oss att köpa in besprutad mat som ni kunder ska ge till fåglarna. 

Kött har fått ett allt för dåligt rykte senaste tiden. Mejeriprodukter slinker som vanligt undan köttdebatten och det är skillnad på kött och kött. Vi behöver köpa mer bra kött från svenska naturbetesmarker. Dem behöver vi mycket mer av - de måste öka - inte försvinna mer och mer som de gör nu. Det är katastrofalt för många insekter, växter och inte minst fåglar som t.ex bivråk och törnskata. Så köp svenskt ekologiskt nötkött och fårkött. Svenska ekologiska (och oekologiska) mejerivaror bidrar även de natubetesmarker men i allt mindre utsträckning tyvärr - trenden är att mjölkgårdar blir större och större och det blir allt mindre betad mark för varje liter mjölk man köper. Bättre då att minska ned sin konsumtion av mejeriprodukter och öka mängden bra kött. 

En ko betar naturbetesmark Naturbetesmarker är bland den bästa formen av fågelmatning. Foto: Emil Nilsson

Skapa mer biologisk mångfald på mark du har makt över - mer död ved, komposter, lövhögar, naturliga dammar, jordblottor, sandhögar, mer blommande växter och inte minst äng. Denna mest fantastiska form av fågelmatning som blir en insektsfabrik för svalor och andra fåglar i din trädgård. För svalor och många andra insektsätare kommer inte fram och äter mjölmask, hur fint den än presenteras. Insektshotell kan vara trevligt men du behöver INTE köpa, dels är de ofta felkonstruerade med för stora hål och du får hål i plånboken. Insektshotell är som fågelholkar - de bidrar inte till den biologiska mångfalden. Den måste byggas från grunden och inte köpas i form av piffiga prylar som passar någon enstaka utvald art. Borra några djupa hål i en stock istället - de hål som är 2-4mm är viktigast och attraherar flest arter. I ett fungerande ekosystem finns de här hålen naturligt i död ved mm....  
Bor du på landet? Då kan du/ni hyra en plätt mark av grannbonden för att skapa mångfald - anlägga en äng längs ditt promenadstråk eller våtmark. Din omgivning kommer att skina! Kommunicera - det är väl investerade pengar för balans i naturen! 
Bor du i stan? Påverka din kommun att anlägga mer ängar på ytor som inte används till bättre saker. 

En åkervädd lyser i kvällssolen Åkervädden är en vacker svensk ängsväxt som gärna kommer om du slutar klippa. Viktig för många insekter och därmed fåglar. Foto: Jan Wester

Sen är det såklart bra för balansen i naturen att leva på ett allmänt miljövänligt sätt, jobba mindre, gör mer själv, laga saker och cykla mer. Bo flera ihop för att spara pengar och boyta. Rösta på ett parti som prioriterar biologisk mångfald. Stöd en dagstidning som prioriterar hållbarhet. Engagera dig ideellt i något företag eller organisation eller parti som vill förändra. Res hållbart,... ja ni kan det där. Ett hållbart samhälle och leverne bidrar till mer insekter, fåglar och balans i naturen. 

Blir det mer balans i naturen om jag köper två säckar ekologisk fågelmat i stället för en?

Nej faktiskt inte. All markanvändning är en form av intrång i naturen - även ekologisk odling - så även om den är bättre för naturen än konventionell odling innebär det inte att det blir bättre ju mer ekologisk fågelmat du handlar. Snarare tvärtom. Skulle vi hårdra det riktigt här och få spåna fritt vad som vore bäst för att skapa balans i naturen så vore det nog att återskapa all den mark som det odlas fågelmat på till mer jungfrulig mark i form stäpp- och ängsartad vegetation och våtmarker. Det skulle radikalt minska förpackningar, transporter och utsläpp från jordbruksmaskiner. Köper vi inte fågelmat finns mer pengar i plånboken att typ köpa urskog för, bekosta naturliga stäpper i Bulgarien eller att ha råd att jobba mindre, cykla mer och ägna mer tid åt mångfald i den egna trädgården. Det skulle gynna natur och många hotade fåglar enormt i Sydosteuropa där solrosorna odlas. Men vi skulle kanske få lite färre talgoxar och pilfinkar i Sverige.

Nu låter det som vi pratar ned fågelmatning igen - i själva verket är ju det ett väldigt gulligt och harmlöst intresse som vi varmt rekommenderar, det finns många andra saker vi spenderar betydligt mer pengar på som är genuint dåligt för naturen. Fågelmatning kan få oss att må bättre, kanske blir mindre benägna att resa utomlands på vintern (bra för klimatet!) och det kan säkert leda in många i ett djupare naturintresse. Särskilt om vi har förmågan att sätta fågelmatningen i sitt rätta sammanhang utan förenklade sanningar/försäljningsargument. För det är inte så att ju mer vi matar desto mer balans i naturen. Inte ens med ekologisk fågelmat. 

Entita, grönfink o pilfink vid en fågelmatare Fågelmating är till stor glädje för oss människor. Foto: Anna Järpe
Added to cart