Hur mycket diesel sparas på att inte importera solrosskal?
Vår lager fylls då och då på med 22,5 ton skalade solroskärnor från Bulgarien. Men hur mycket diesel sparar vi egentligen in på att slippa frakta allt skal? Följ med på ett räkneexempel!
Eftersom halva vikten och volymen utgörs av skal på solrosfröet så innebär det att bara en istället för två lastbilar behöver åka fram och tillbaka. Men hur mycket diesel går det åt?
Det finns ett roligt enhet som heter kWh/tonkm, där finns tabeller på hur mycket olika transportslag drar i energi. Långväga lastbilstransporter drar 0,18 kWh/tonkm. Avståndet till Bulgarien är 2716 km så antalet tonkm blir då 22,5 x 2716= 61 110 tonkm. Energiåtgången är då 0,18 x 61 110= 11 000 kWh. Vad säger då detta? Jo en liter diesel innehåller ca 10 kWh. Det går alltså åt 11 000/10= 1 100 liter diesel för en sådan här transport.
Vi har alltså förbrukat 1 100 liter diesel på den här transporten av 22,5 ton solroskärnor. Samtidigt som vi faktiskt sparat 1 100 liter på att välja att inte transportera hit skalen!
Men vänta här nu! De 22,5 ton skalen som blir kvar i Bulgarien används ju som biobränsle! Om man nu antar att de faktiskt ersätter fossil energi, hur mycket sparas då om man jämför med att skalen transporteras till Sverige för att ruttna på en gräsmatta? Det är inte helt rättvist - man kan inte tanka direkt med solrosskal - men man kan elda med dem och göra el - och det görs i stor utsträckning fortfarande med stenkol och brukol.
Energiinehållet i solrosskal är ca 4 kWh/kg (jämförbart med t ex björkved, ca 4,4 kWh/kg). 22 500 x 4= 90 000 kWh!
90 000/10= 9 000 liter diesel! Alltså det är ju massor!
Det motsvarar ju 9000/1100= 8! Alltså motsvarande energimängden att köra 8 fulla lastbilar från Bulgarien till Linköping!
Vi kan alltså säga att det är 9 gånger mer energieffektivt att använda skalade solrsokärnor!
För att det inte ska verka som någon green-washing måste vi också upplysa att det här är ju något som blir en större besparing först på företagsnivå - betänk att det är 900 st 25kg-säckar som sparar in de här 1100 litrarna diesel + ytterligare motsvarande 9 000 liter i energimängd i solrosskalen.
För dig som privatperson gäller tyvärr fortfarande att en inbesparad Thailandsresa för en person motsvarar 700 liter flygfotogen (och om man ska beräkna koldioxidpåverkan med höghöjdseffekten typ 1400 liter!) Och att varje mil man väljer bort bilen är ett oerhört effektivt sätt att reducera koldioxidutsläpp.
Varför räkna på transportutsläppen ?
Då vet vi svart på vitt vilken energiåtgång en produkt har till vårt lager. Långa transporter är oftast mer miljöskadliga än korta förutsatt att det är lika mycket som transporteras. Men begrunda räkneexemplet nedan! Man bedrar sig ofta på långa transporters miljöpåverkan.
Det blir också väldigt roligt att räkna när vi i vissa fall kan räkna in att det går åt mer energi att torka en gröda som är odlad nära än långt bort. Som i fallet med våra egna solrosor. Vi kan också räkna tillgodo energin i solrosskalen som används som biobränsle istället för att transporteras långt och sedan bli skräp i trädgårdarna.
Att jämföra en varas transportutsläpp till vårt lager med transportutsläppen från lagret är också intressant.
Vad betyder siffrorna på våra etiketter?
Vi tar vit hirs som exempel:
Transportutsläpp till vårt lager: 0,17 kg CO2 ekv./kilo
Hur långt får du då max åka med bil för att hämta den säcken på vårt lager för att inte din bilresa ska bli den mest miljöpåverkande delen i transporten?
Ja - CO2 utsläppen från transporten från odlingen i Kina till vårt lager av en säck kräver alltså 0,17kg Koldioxid x 25kg(frön i säcken)= 4,25kg koldioxid.
Vid bilåkning släpps det ut knappt 3kg koldioxid/liter diesel eller bensin (se förklaring nedan).
Med en bil som drar strax över 0,5 liter milen kan man i då i runda slängar åka 1 mil enkel väg för att hämta en säck frön från Kina för att åstakomma lika stora utsläpp!
Fakta om koldioxid
CO2 är ju koldioxid - en växthusgas som bildas när vi andas och eldar. Eldar vi gammal olja och kol ökas mängden växthusgaser och jorden blir sannolikt varmare. Ur ett försiktighets-perspektiv är det dumt att inte utgå från det.
Av 1 liter bensin bildas knappt ca 2,65 kilo koldioxid vid förbränning. Varför? Jo, det som väger i bensin är nästan bara kolatomer, när det brinner kopplas det på 2 syreatomer som väger ungefär lika mycket var till varje kolatom. CO2 betyder: en kolatom och 2 syreatomer
När vi eldar olja och bensin är det lätt att räkna CO2-utsläpp utifrån hur många kWh som används. Det blir inte lika lätt när man använder el, då finns det många olika sätt att räkna på hur mycket koldioxid det blir. Det fördjupar vi oss inte i här...
Vi har valt energimyndighetens framräkning om 100g koldioxid/kWh nordisk elmix.
CO2-ekvivalenter är en enhet som brukar användas när man jämför olika växthusgaser med varandra. När el räknas om till koldioxidutsläpp brukar man använda CO2-ekvivalenter. Därför står det så på våra etiketter. Ibland åker varorna el-tåg och ibland har en el-fläkt för torkning av solrosor eller annat varit igång.
Vi skriver också utsläppen mätt i kWh på artiklarna på webben, vad är kWh?
1 kWh är energin som går åt för tusen watt i en timme. Som exempel kan vi ta att ha en spisplatta (ca 1000W) igång i en timme. Eller 100st 10 W lampor i en timme.
Eller att köra upp 1 dl bensin i bilen. 1 liter bensin är ungefär 10 kWh.
Att transportera en 25 kg säck från odlingen i Kina till vårt lager kräver alltså 0,61x25=15 kWh
I en rättvis värld där alla människor får släppa ut lika mycket utan att riskera klimatpåverkan brukar nämnas siffror mellan 0,5-2ton CO2 per år och person. Hur mycket bensin är det? Hur många kilo fågelfrön? Medelsvensken släpper idag ut mellan 5-15 gånger det rättvisa utrymmet (beroende på hur man räknar).
Hur räknar ni?
Vi använder vedertagna siffror på energiåtgång för olika transportslag. Är du nyfiken kan vi skicka ett excelark till dig där man ser alla mått och värden. Det kan du också använda för att räkna ut andra transporter.