Levande jord i offentlig förvaltning

Ieva Millers är sedan 2022 gruppledare för Utemiljö, en ny arbetsgrupp som förvaltar utemiljöerna på kommunens alla skolor, förskolor, äldreboenden, dagliga verksamheter och vissa sporthallar. Och Ieva har bokat liekurs hos Slåttergubben.

Ieva har med sig lieslåtter och traditionella metoder sedan barnsben och har genom sitt yrkesliv verkat för att använda mer naturvänliga metoder och mindre maskiner, ofta utan gehör. Men i Värmdö kommun har stjärnorna ställt sig på rad.

– På Värmdö kommun har vi ett mycket gott samarbete mellan driftavdelningarna, ekologerna och landskapsarkitekten. Vi värnar alla om en bättre, naturligare miljö, som givetvis också ska vara funktionell och vacker för medborgarna. Och så har jag faktiskt världens bästa chef, säger Ieva.

Tack vare flera kollegor som alla drar åt samma håll kan Ieva förverkliga idéer om hur förvaltningen kan ske i samarbete med naturen, istället för att ständigt strida emot den. 

– Vi arbetar mycket med att återinföra biota i jorden, det vill säga få jorden levande igen. En väldigt stor del av den biologiska mångfalden består faktiskt av mikrolivet i jorden. Om den är levande förstås. En levande jord med mikroorganismer har så många fördelar med sig så jag inte kan börja räkna upp dem alla.

Död jord däremot är som ett pulver utan näring eller syre. Det kan uppstå när man tar bort allt organiskt material, som höstlöv och gräs, eller om man kör med tunga maskiner på den så att den blir för kompakt.

– Maskiner är jättebra, säger Ieva, och vi skulle inte kunna utföra offentlig förvaltning utan dem, för vi måste värna om våra kroppar också. Men ibland kan handredskapen utan motorer vara skönare både för utföraren och för den som till exempel sitter i ett klassrum och behöver koncentrera sig, eller den som sover på andra sidan väggen. Vi måste värna om tystnaden också. Dessutom blir det bättre resultat, speciellt om man slår i ojämn terräng. En trimmer blir inte lika smidig då. Den slår ofta sönder jorden om du ska försöka vinkla lite runt en sten eller en svacka, till exempel. Eftersom lien är så smidig, tyst och lätt att bära med sig är det lättare att komma åt utan att störa andra eller lämna förstörelse efter sig.
 

Stort intresse för liekurs

Detta är en del av anledningen till att Ieva har bokat liekurs hos Slåttergubben för 10 av de anställda, som alla är nybörjare. Flera kollegor från andra avdelningar är också intresserade och står som reserv för att få plats på kursen.

– Mitt mål är att alla som arbetar i min grupp som vill, ska kunna slå de ängsytor som vi har, säger Ieva. Vi förvaltar utemiljöerna på främst skolor, förskolor och äldreboenden och vi har en dialog med dem om att låta vissa av de gräsytorna som har blivit klippta förut bli högvuxet gräs som får blomma, eller ängsmark. 

Men Ieva tror inte på strikta tvång eller förbud. Maskiner kommer fortfarande användas inom förvaltningen och det kommer att planteras enstaka sommarblommor från Holland. 

– Vi har full respekt för om man av en eller annan orsak vill ha ytorna klippta. Men det är väldigt många som visar stort intresse för omvandlingen till ängsmark eller åtminstone högvuxet gräs. På skolorna och förskolorna kan det ju också inlemmas i undervisningen på ett pedagogiskt sätt. Det kan finnas barn som aldrig har sett en lie förut. Någon vuxen med för den delen, säger Ieva.

Efter industrialiseringen, som är en relativt kort tid i jordens och människans historia, verkar vi som samhälle ha glömt eller förlorat kunskap om traditionella metoder som fungerar i samspel med naturen. Ieva har en förhoppning om att väcka de kunskaperna till liv igen. Man behöver inte göra en totalomvändning och leva helt utan moderna innovationer, menar hon, men genom att visa alternativa metoder kan man öka medvetenheten om att de finns och därmed ge människor möjlighet att välja.

Ökad medvetenhet gäller också för de metoder som ofta används i offentlig förvaltning av ren slentrian, vilket Ieva har svårt för. 

– Om man inte kan förklara varför man beskär ett träd eller en buske på ett specifikt vis, så ska man låta bli, säger Ieva. Om vi har rätt planta på rätt plats så behöver vi inte beskära i onödan. Ibland måste man göra det, men aldrig slentrianmässigt. Det försvagar oftast växten och blir väldigt dyrt.

Ekonomi betyder hushållning

Ieva vill inte slösa med skattebetalarnas pengar. Istället vill hon arbeta med naturen och ta vara på resurser i alla dess former. 

– Vi klipper sönder höstlöven på gräsmattorna och låter dem ligga kvar så att daggmaskarna kan dra ned dem i jorden. Vi lämnar löv under buskar och träd. De löv som faller på hårdgjorda ytor lägger vi på en lövkompost, som vi sedan använder när vi ska plantera en ny rabatt, eller om det finns något ställe där det saknas jord. Vi flisar i princip allt som vi beskär eller fäller. Fliset lägger vi på nyplanterade rabatter och på ställen där det finns bar jord. Vi använder även fliset till gångar. På så vis sparar vi vatten, ogräsrensning samt får finare, starkare och friskare växter, säger Ieva.

– Vi ska ha så mycket friväxande träd, buskar och gräsmarker som möjligt. Om man beskär ska man veta vad man gör och göra det medvetet och med en plan. Vi ska arbeta med markbiologi, det vill säga bakterier och mykorrhiza*, istället för NPK* och kemikalier.

Eftersom Ieva är intresserad av hur man kan bruka jorden på ett vänligare, smartare och bättre sätt, med naturen i stället för emot den, så håller hon utkik efter människor som gör detta och lär sig av dem. 

– Jag tycker att det är viktigt att vidareutbilda sig och ha ett öppet sinne för andra sätt att göra saker på. Slåttergubben har jag följt i flera år. Det är ett seriöst företag med gott renommé och rykte om sig att vara bland de bästa i Sverige på att slå med lie, om inte de bästa.

* NPK är en förkortning av kväve (N), fosfor (P) och kalium (K). Termen förekommer ofta i gödselsammanhang, då dessa ämnen är viktiga för växtlighet.

* Mykorrhiza är komplexet mellan en svamps hyfer/mycel och en växts rötter när dessa lever i symbios med varandra. Genom att fina underjordiska svamptrådar tränger in i rötterna, hjälper svampen växten att ta upp vatten och närsalter, samtidigt som den får organiska föreningar från växten.