Äng i trädgården - bästa sättet att mata fåglar på sommaren!

Ja - allt som gynnar vilda insekter gynnar ju fåglarna. Svalor, tornseglare, flugsnappare, piplärkor, rödstjärtar, ärlor, trastar,  alla sångare, göktytor, stenskvättor, gärdsmygar och alla andra som aldrig äter frön. Alla småfågelungar mår bäst av att födas upp på vilda insekter. På vår gård har vi tex fått häckande stenskvätta sen vi anlade ängen och gjort lite andra insatser på gården. Jag ser också hur svalor och tornseglare konstant flyger över den stora ängen i jakt på insekter. Sånt värmer! 

När du har anlagt en äng kan du också rapportera in den på Operation rädda bina som är Naturskyddsföreningens projekt för att gynna bin och andra pollinerare på olika sätt.

Här kan ni lyssna när Janne och lie och ängskollegan Jenny pratar om att kombinera äng och gräsmatta på villatomten i gräspodden

Det vi menar när vi pratar om ängar är den klassiska slåtterängen, bondens vackraste verk. Den som slogs varje år på sensommaren för att få vinterfoder till djuren. Tack var detta blir marken näringsfattig och många vackra blommor får möjlighet att sprida sig när gräset inte konkurrerar ut dem. "Äng är åkers moder" sägs det - det syftar på det naturliga kretsloppet där ängen ger mat till djuren och djuren ger gödsel till åkern.

En äng behöver inte vara stor, du kan göra om en bit gräsmatta hemma i trädgården! Eller påverka din kommun om att anlägga ängar på såna där små överblivna markplättar som finns här och var i städerna. Till exempel har en äng anlagts på en innergård på Linköpings universitet. Ängar är helt suveräna för biologisk mångfald!

Det finns idag en hel del slåtterängar som är naturreservat och utmärkta utflyktsmål - kolla med din Länsstyrelse vad som finns i närheten av dig!

Hitta bästa ytan! 
Den bästa ängen är den du inte behöver så in! Där det finns tillräckligt bra förutsättingar från böjran av vilda växter. Oftast är det här faktiskt en redan klippt gräsmatta. I många fall på gamla tomter och sommarstugetomter är klippta ytor gamla betesmarker eller så är de aldrig insådda med gräsmattegräs. De blommande växterna i ängen är i stort sett uteslutande fleråriga så de kan tåla många decenier av gräsklippning. Klippning gör att solljuset faktiskt når ner till de örter med små blad nära marken så att de övelever år efter år - men utan att blomma. 
Så kika ner i gräsmattan, utan att du behöver vara botaniskt kunnig så kan du lista ut att ju fler typer av blad i gräsmattan du se desto större är sannolikheten att det dyker upp många olika typer av blommor. 

Igenvuxen mark
Det kan också vara så att du har ett område eller en slänt med rätt mycket sly och stenar men med lite örter och gräs som kämpar i skuggan. Här kan finnas en enorm rikedom om man börjar rotröja sly med bladhacka/yxa och såga ned eller ringbarka några träd så mer ljus kommer ner. Många sådana är marke har tidigare varit betesmarker och det finns en bra fröbank och växter som kanske lever men inte blommar. Man kan sakta restaurera sådana här marker till äng, utöka med några mete varje år. Om det är många stora träd så är det en fördel att inte såga ned/ringbarka alla på en gång. Annars kommer det en stark rotgödslingseffekt. Det är viktigt att börja med det minsta först, små årsgamla träd rycks upp för hand eller huggs upp med bladhacka. 

Redan grävd och störd yta
Dränering, utplaning, bygge av nån byggnad, nybyggt hus och ny tomt. Är det redan osådd mark och bar jord är det guldläge att så in en äng från början! Bara jämna till lite och plocka bort stenar som kan vara ivägen sen. 

Oslagen yta utan sly
Många har en gräsmark som inte är sly på man tänker omvandla till äng. Fjolårsgräs är riktigt dåligt då det täcker de små blommorna och gör det svårt för dem att hålla ut. Om du kan så börja med att bränn av en sån här yta på våren, då försvinner fjolårsgräset och du ser enkelt om det stigge upp gamla staket, pinnar, cyklar, burkar, otäcka stenar, tuvor eller sly du inte trodde fanns där. Allt som kan vara ivägen för lien sen förutom själva fjolårsgräset i sig. 

Släpp upp gräset första året och se vad som händer
När du bestämt dig för en eller flera ytor så släpp gräset en sommar och se vad som kommer upp! Om gräset står upp och inte lägger sig och det är en del blommor i så grattis! Om gräset däremot lägger sig ned och är vekt frampå sommaren och det nästan inte är en enda blomma i - ja då är det läge att så in ängsfrön istället. Jag brukar dela in resultatet i tre kategorier och agera efter det. 

Bra!
Om det kommer upp fina blommor, gräset inte lägger sig. Bara kör på och sköt det som äng - grattis! 

Halvbra!
Det kommer upp en del blommor men inte tillräckligt - gräset lägger sig inte. Oftast är det här på gamla gräsmattor, och mer naturliga ytor. Här kan man nu välja att puffa ängen åt rätt håll, och det kan man göra under många år. Tillsammans med den vanliga skötseln med lie kommer det ge fantastiskt resultat på sikt! 
- Gräv upp mindre ytor med spade, ca 1x1m och bara vända på jordkockorna så grässvålen kommer nedåt. Gör detta på våren eller sommaren, kratta lite i jorden så den hålls öppen och bar. Så sen in med äkta ängsfrön, allra bäst i september. Att så in ängsfrön i redan befintlig gräsmatta är sällan bra. Eftersom det redan finns växter på hela marken har fröna svårt att klara konkurrensen. 
- Elda och grilla korv! Detta skapar en yta med bar jord där du sen kan så eller plantera in ängsväxter.
- Flytta växter i jordkockor. För den som är lite mer botaniskt kunnig kan det vara riktigt effektivt att med spaden gräva upp rejäla kockor med de växter du vill ha in i ängen. Men tänk på att fråga om du får ta och att inte ta fridlysta växter eller "den sista" på nån växtplats. Tänk på att det är bäst att flytta växter på hösten, då är de mist känsliga för uttorkning. Och helst små plantor. En fördel med att flytta kockor är att man kan få med sig fler växter än den avsedda! 
- Samla frön från ängsskallra/höskallra och så in - det här är en växt som ganska lätt tar sig utan att man har bar jord. Den är parasitisk på gräs så får man in ett bra bestånd av den kan den ibland trycka bort högvuxet gräs rätt bra! 

Dåligt 
Tätt tunt gräs som lägger sig ned framåt sommaren och det är knappt en enda blomma i, kanske nån rölleka och lite vitklöve och maskros på topp. Här måste befintligt levande gräs bort så vi kan så in en riktig äng från början istället. Det är viktigt att göra ett bra förarbete - det räcker inte med att kratta lite i gräsmattan eller köra med jordfräs en gång. Nej alla gräsrötter ska vara döda och jorden helt bar. Det är bäst att börja förbereda bar jord redan på våren -för insådden gör man bäst i september.

Det finns en del myter om att man måste ta bort näringsrik jord och ersätta den med näringsfattig om man ska göra en äng - detta stämmer inte. (Om inte jorden är extremt näringsrik, typ gammal gödselhög - men då har du verkligen valt fel plats att göra äng på). 
 
Om ytan är liten, typ upp till 2kvm så kan man med fördel bara göra djupa fyrkantiga kockor med spaden och helt enkelt vända grässvålen nedåt i hålen. Sen kratta, hacka i jorden lite under sommaren så fort nåt grönt tittar upp eller gror. 

Större ytor upp till 100kvm är bättre att ta med bladhacka standard. Då kan du antingen flå bort grässvålen några centimeter ned så rötterna kommer med och slänga bort svålen på en kompost. Sen luckrar du lite till i jorden och jobbar med den så fort nytt grönt kommer upp under sommaren och sår in på hösten. Du kan också bara låta gräset vara kvar på ytan efter att du lossat gräset, det kommer torka ut och dö. Uppreppa processen flera gånger och rör i jorden med bladhackan under sommaren tills allt gräs är dött. Bäst är att göra störningen på morgonen torra blåsiga dagar - då torkar växter ut bäst. Ett alternativ är också att köra med jordfräs när du väl gjort första upphuggningen av ytan med bladhackan. Bredgrep är också ett verktyg som kan funka bra för att luckra upp utan så att det blir lättare att gå in med jordfräs. Jordfräsen klarar nästan aldrig att riva upp en obearbetad gräsyta från början. 

Om det är mer än 100kvm så har man antingen mer jobb framför sig eller får ta till maskiner, en grävmaskin tar mycket snabbt bort grässvålen. En traktor kan plöja och sen harva några gånger under sommaren. 

Täcka fram bar jord
Man hör ofta tips om att det går att lägga en pressening över marken så dör allt gräs och sen är det bara att så in. Ofta är det inte så enkelt. Växterna klarar sig förvånansvärt bra. Men Gör du det verkligen helt helt tätt och svart under presseningen - gärna då mångdubbla lager. Och låter det ligga en hel växtsäsong från september - september så kan det lyckas ! 

Många har en inre bild av att en äng alltid är ett hav av färgranna blommor. Det här behöve inte alls stämma! Många av de ängar vi slår i naturreservat åt länsstyrelse och kommuner är ganska gräsdominerande och det blommar inta alls jättemycket på alla ställen! Men det kan ändå finnas en hög mångfald och sällsynta arter! 

Har du en insådd äng så måste det få ta tid. Ängen är ingen quickfix! Det ska ta flera år innan den blir riktigt fin! Första året kan man bli lurad! För då växer bara "ogräs" dvs blommor och växter som gror och sen växer snabbt i störd/bar jord. Här finner vi bla vackra blommor som blåklint, vallmo klätt. Fantastiska blommor som inte alls är ängsväxter. Det är viktigt att komma ihåg det! De är med i ängsfröblandningarna för att det ska blomma lite snyggt första året. Redan på andra året är de här blommorna nästan helt borta - då ska man inte drabbas utav panik utan det är som det ska. Andra året börjar gräsen dominera och kanske kommer det prästkragar och ett fåtal andra blommor. Från år tre och fyra sen börjar det ofta bli lite mindre gräs och mer ängsblommor, ofta boomar de gula ängsskallrorna nu som är parasiter på gräs. Ängen blir sedan bara mer och mer artrik och blomrik för varje år som går! 

Om din äng inte är insådd så är den som den är bara! Var nöjd och glad med de växter som växer där - det behöver inte vara ett prunkande blomhav! Men det kommer ändå bli mer och mer för varje år som går! 

Det här är ju klurigt. För en del är det ju så himla viktigt att det ska vara "skött" och då har de tolkningsföreträde.

Man får berätta att det här är fågelmatning på riktigt - här bygger vi ekosystem från grunden. Nedifrån och upp. Det finns så många insekter och fjärilar som är beroende av blommorna som minskar så vi behöver göra allt för att skapa bra miljöer för dem. Även just exakt HÄR! 

Förklara att det här inte alls är oskött utan en högst noggrant planerad åtgärd! Det ska slås på slutet av sommaren och gräset ska tas bort. 

Också alltid bra att informera grannar osv innan ni sätter igång. Förutsätt att många är skeptiska - konfrontera innan det har hänt! Säg att en äng är en i högsta grad planerad och skött yta som vi ska vara stolta över! Ofta kostar den också mindre att sköta än en gräsmatta eftersom det bara krävs en insats varje år! 

Ibland kan det vara inom familjen man får oväntat motstånd. Även här gäller det att övertyga om att det är en planerad och skött yta! Att de vilda svenska blommorna lockar långt fler insekter än de förädlade och importerade. Ge dem som är skeptiska tips och råd vad de ska säga till sina kompisar som de är rädda att bli kritiserade av innan ängen är på plats!  

Ja! 

Om inte de du redan anlitar för skötsel av andra saker i din trädgård kan anlägga en äng eller slå den snyggt med lie bör de som anständigt trädgårdsföretag klara av det! Skicka dem på liekurs! 

Men redan nu finns en hel del företag som tillhandahåller slåttertjänster. Var dock noga med att fråga vilka frön de använde om de ska så in en äng - här är ju superviktigt att det är frön från Pratensis AB! Det finns så mycket bluff-ängsfrön på stormarknaderna. 

Vi på slåttergubben rådgiver gärna och vi slår redan ett rejält antal ängar åt privatpersoner med RUT-avdrag. 

Om du inte hittar något företag i närheten så gå med i "lienätverket" på facebook och ställ en fråga där. Fantastisk grupp där lösningar ofta dyker upp! 

Det finns ingen gräns på hur liten en äng kan vara! Ett litet första steg kan bara vara att spara några prästkragar eller gullvivor i gräsmattan när du klipper för att sen klippa ned dem senare på hösten. 

Men framförallt finns ingen gräns uppåt! För mångfaldens och tysthetens skull så är större ängar bättre! Tänk också på att en äng inte måste skötas med sen slåtter varje år. 

Kul! Då finns många möjligheter! 

Bor du på landet kanske du kan få arrendera en bit åkermark av en grannbonde? Bäst är en kant i en åker som inte är så näringsrik från början. Den kankten kan ni sedan så in med äkta ängsfrön och så kanske du kan köpa in tjänste slåtter av bonden med - alltså med maskin. Blomhavet som går att skapa på detta sätt är fantastsikt! En yta på 0,2-1 ha är perfekt - beroende på din budget! 

Många bostadsrättsföreningar börjar nu anlägga ängar, som sen sköts i egen regi eller med inhandlade tjänster. Här har du chansen att påverka! 

Prata med din lokala församling - säg att du skulle tycka det vore så fint med en del ängar på ytorna. Och vad tyst och fridfullt det skulle bli när de ytorna inte behöver klippas hela tiden! Många kyrkor har redan börjat processen att anlägga ängar. Hjälp till med dina önskningar och kanske med praktisk handling! 

Prata med kommunen! Önska äng och kanske kan du erbjuda dig själv att anlägga och sköta nån del som äng? 

Börja sköta en vägkant eller någon annan yta i din närhet som äng! 

Gå en liekurs och engagera dig i lokala naturskyddsföreningen - ofta har de en äng som de sköter eller har skött tidigare.... 

Jajemän! Lyssna inte på de som säger att man absolut inte får trampa i ängen för då går det inte slå med lie sen. För det går det visst! Såklart finns ju en gräns för när det blir FÖR nedtrampat. Ängen är till för att barnen ska få upptäcka och leka, och att du själva ska kunna vandra runt och njuta. 
Är det en stor äng så kan man såklart klippa eller slå upp gångar och ytor som leder trafik till dem. Att ha ett utebord på sommren mitt bland alla fjärilar är fantastiskt! 

Nej! 

Eller jo - första året - om du har en insådd äng. Men om det då är nån som är så rädd för det så gör det inget alls att slå den två gånger första året. Då hinner inga frön direkt att mogna. Det kan faktiskt vara bra med en dubbelslåtter då så att solljuset lättare tränger ned till de små plantorna som ska bli ängens växter. För ingen av de växter som du ser år ett kommer leva vidare som ängsväxt. 

Ogräs är per definition växter som växer i bar och störd jord. Inte de som gror i en befintligt grässvål. Så granenn behöver inte vara orolig för att det sprider sig till gräsmattan. Bara till en ev rabatt eller trädgårdsland som ligger precis bredvid. 

När ängen väl är en äng om ett par år så sprids inga ogräs - möjligtvis frön från ängsväxterna bara! Och det är inga problem. 

Jamen jo. Visst är det så. Inte så att de automatiskt kommer men givetvis är det större sannolikhet med fästing och orm i en äng än i en steril gräsmatta. Sådant är livet, man får ta det ena med det andra. Har man aldrig sett en orm tidigare i runt sin omgivning är det dock högst osannolikt att det plötsligt dyker upp nån bara för man har en äng. Samma med fästingar. De uppstår ju inte ur tomma intet bara. 

Ja! 

Det här är en av fördelarna med äng! Om du har större behov av gräsmatta några år när barnen är små och vill ha stora lekytor eller en fotbollsplan så klipp bara! Den stora majoriteten äv ängsväxterna är fleråriga och klarar klippning bra. 

Så om det ska bli stor bröllopsfest, studentfest eller så så tänk inte att en äng måste hindra ett partytält. Klipp ned ängen bara! Den kommer tillbaka nästa år eller kanske redan frampå sensommarn med nya blommor! 

Det är viktigt att gräset ska bort från ängen oavsett hur det är slaget. En av liens stora fördlar är att gräset lägger sig i snygga strängar och är lätträfstat. 

Det slagna gräset är en rikedom i trädgården! En riktig resurs. Det kan användas som näring och täckmaterial i grönsaksodlingar eller runt bärbuskar/rabarber. Om du inte har odlingar så lägg en stor gräskompost som du fyller på varje år med nytt gräs. Helst i nedkant på ängen (om det lutar) så komposten inte gödslar ängen. 

Andra alternativ är att bränna gräset när det torkar eller köra iväg det som trädgårdsavfall. Eller ge bort det som hö till någon med kaniner eller så! 

Vi har en ängsfröblandning på lager, Humleblandning från Pratensis. Den innehåller ängsväxter som trivs i sol på torr till normalfuktig plats och som lockar mycket insekter till sig. Det är just därför vi har ängsfröna under rubriken Fågelmat i vår webbshop - att gynna insekter är ett bra sätt att mata många fågelarter! Om du vill ha frön till någon annan typ av äng, t ex för fuktiga platser, skugga eller för att locka fjärilar så titta in hos Pratensis - de har ett stort sortiment av utmärkta fröblandningar och även färdiga plantor av ängsväxter!

Ett litet varningens ord om du letar ängsfrön i din vanliga trädgårdsbutik - kolla vad det är du får och luras inte av stora förpackningar! En del fröblandningar som kallas ängsfrö innehåller bara färgglada ettåriga trädgårdsblommor och är mycket dyra. Även om det kan vara fint så blir det ingen slåtteräng av det. Kolla Jannes film om att köpa ängsfrö!

En äng behöver slås varje år på sensommaren, annars kommer den att växa igen med gräs och eller sly. Vi rekommenderar förstås gärna att du slår med lie men slåtterbalk eller en ordentligt vass röjsåg fungerar också bra. En vanlig trimmer kan funka men är inte det allra bästa, risken är att den trasar sönder växterna för mycket istället för att skära av dem. Det slagna får gärna ligga kvar några dagar så att frön kan ramla ner till marken, men sen är det viktigt att ta bort klippet - ängen ska ju hållas näringsfattig. Klippet kan du lägga i komposten så att det så småningom kan göda någon del av trädgården där det behövs, eller använda direkt i grönsakslandet till täckodling. Behöver du lära dig att slå med lie? Kolla in vår liekurs på Youtube eller anmäl dig till en liekurs hos Slåttergubben!

Om du har sått på våren kan du behöva vattna en del första sommaren, sen ska ängen klara sig själv även om det blir torrt. Du ska förstås aldrig gödsla ängen!

Från juli till slutet av september är slåtter av värdefulla ängsmarker i full gång. Det är mest länsstyrelser och kommuner som är våra uppdragsgivare. Under perioden är vi mellan 2-10 personer och vi slår tillsammans ca 50 ha med lie. Gräset ska också räfsas upp och tas bort från ängarna. Under en dryg månad sätter vi upp basläger på ängarna vi slår. Det här är den bästa perioden på året - fylld av bad, lägerliv, god mat, sång och umgänge. Att bo på de finaste ängarna i slåttertid gör att man helt och fullt kan njuta av dem. Det är fantastiskt fint att slippa arbetsresor och att det blir så mycket tid över till jobb och annat när vi i arbetslaget delar på hushållssysslorna.

Privat rådgivning på plats: 875 kr/tim
Funderar du på hur du ska anpassa din trädgård så att det blir mer insekter, blommor och mindre jobb? Vill du anlägga en ny äng i gräsmattan genom insådd? Eller funderar du på vilka växter som redan finns spontant på din gräsmatta? På plats är det alltid mycket lättare att göra en säker bedömning. 

Lieslåtter av trädgårdsängar med RUT-avdrag. 
Per timme tar vi 525 kr ink moms. Är det på din tomt kan du få RUT-avdrag, om du är berättigad till det. Då halveras priset. Avgift för restid kan tillkomma. Beroende på förhållanden slår vi mellan 1-15 m2/min. 
I normala fall 5 m2/min. Slåttergubbens rekord på tävling är 26 m2 på 30 sek! Vi jobbar helst mot, i förväg överenskomna, ersättningar på lite större uppdrag.

Slåttergubben har anlagt många ängar på gamla gräsmattor, åkermark, vägrenar och dylikt. Erfarenheten är stor vad gäller insamlande av vilda växter, insådd av köpta ängsfröblandningar samt metoder att få bort oönskade växter.