Man matar fåglar för naturens skull

Det här är en myt. Att mata fåglarna i ens närområde är ju verkligen inte fel, men matningen är oftast mer för ens egen skull än för naturens skull. Att mata fåglarna kan göra skillnad för individerna, men generellt inte för arterna. Vi behöver inte mata fåglarna för att de ska finnas kvar – de är mer hjälpta av mer övergripande insatser som gynnar ekosystemen de är beroende av för att de ska kunna hitta något att äta, något att dricka och någonstans att bo - hela året. Sådana insatser hjälper också långt fler arter än de få som kommer fram till fågelmatningar.

Av den anledningen påverkar vi genom hur vi lever, t ex genom hur vi väljer att konsumera. Läs gärna mer under myterna som tidigare tagits upp i kalendern: "fågelmatning bibehåller balansen i naturen", "fåglarna behöver hjälp med stödutfodring när de har ungar" och "fåglarna måste få tillskott på vintern av fet och energirik mat".

Visst är det fint och trevligt att mata fåglar! Att se dem, höra dem och kunna bidra till att de får det lite lättare att klara vintern ger oss som matare mycket tillbaka. Skapandet av den relationen kan ge oss bättre hälsa och bidra till ett större engagemang för naturen och miljön – något som verkligen behövs!

Att skapa en relation med sina fågelgrannar genom att mata dem kan bidra till att man själv mår bättre. Det kan också vara mycket spännande att se vilka fågelarter man kan locka till sig och få se på nära håll! Vi har i dagens myt resonerat med några personer med olika, intressanta, infallsvinklar på fågelmatning. 

Vår hälsa spelar roll.
Vi sätter fågelbord där vi kan se dem, vi ger fåglarna namn, vi skyndar oss ut kalla dagar, ja vi gör helt enkelt många saker som snarare antyder en relation än något (enbart) rationellt. Att vi gör något för någon – även om det ”bara” är en talgoxe – det aktiverar belöningssystemet i vår hjärna. Evolutionärt har det varit en framgångsfaktor hos oss människor att ”hjälpas åt”. Så vi kanske rentav är omtänksamma och generösa med våra småfåglar av egoistiska skäl. Kan fågelmatning därmed beskrivas som hjälp till självhjälp? Ja, kanske!

Lena Stenvall är behandlare och utbildare i psykisk hälsa och ohälsa. Hon uttalade sig i Naturmorgon för några veckor sedan om hälsovinsterna av att mata småfåglar och vissa av er som läser detta tog kanske del av hennes föreläsning om detta spännande ämne på Slåttergubbens Facebooksida i höstas.

”Forskning visar att vi utvecklar relationer till fåglar och naturen. Många beskriver naturen och naturkontakt som relationsskapande och fågelmatning är i högsta grad en del av det. Vår hjärna blir lugn och trygg av sunda relationer. Relationen kan förstärkas av kunskap och förståelse. När du är snäll mot någon annan är du den första att dra fördelarna. Hjärnans belöningssystem går igång av att skicka omsorg till andra. Även om fåglarna inte vet om det, så är det gott för vår ”inre arbetsmiljö” att vara snäll mot andra. Att visa omsorg är alltså självbelönande. Oavsett om fåglarna är medvetna om detta eller inte, så skapar vi relationer till dem. Sunda, trygga, relationer tillhör det mest hälsobringande vi kan uppleva.” – Lena Stenvall

Naturlig fågelmatning = hälsofrämjande!
Miljöer med hög biologiska mångfald och därmed med många arter är en miljö som gynnar både fåglar och människor. Den naturliga fågelmatningen och mänskligt välmående går hand i hand. Forskaren Anna Maria Pålsdottir har visat i sin forskning att biologisk mångfald påverkar – den är viktig för återhämtning och mental vila. Biologisk mångfald kan också ge lyckokänslor och kan vara lika viktigt för individen som hur hög ens inkomst är, enligt en tysk vetenskaplig artikel som publicerades för ungefär ett år sedan. I den studien mättes hur många olika fågelarter som kunde höras som ett mått på biologisk mångfald.

Anna Carlemalm, föreståndare för naturum Höga Kusten som arbetar med bland annat naturvägledning resonerar så här: ”När vi möter och lär känna nya individer, fåglar så väl som andra arter så som människor, skapas en större förståelse för någon annan. Vi skapar en relation och det gör att vi bryr oss mer om hur de andra har det och vi värdesätter dem mer. Det i sin tur kan skapa engagemang för fåglarna. Det engagemanget kan växa och omfatta en vilja att skydda natur och miljö – både i det stora och i det lilla.”

Om en viss fågelart ett år slutar dyka upp vid fågelmatningen undrar vi kanske varför. Beror det kanske på att det nya och stora kalhygget i området gjort att de fågel-individerna inte längre kan bo kvar? På liknande sätt undrar vi kanske över varför ens vänner får besök av andra arter till sina fågelmatningar än vad vi själva har. Vad har vännerna för naturtyper runt omkring – och hur mår de ekosystemen där de arterna sannolikt trivs? Det här intresset kan leda vidare. Kanske blir man medlem i en fågelklubb, kanske börjar man fågelskåda (och t ex räkna fåglar i den årliga aktiviteten som Birdlife Sverige arrangerar hemma vid fågelmatningen – Fåglar in på Knuten), kanske börjar fågelmataren engagera sig i att skydda fåglarna genom att försöka få till fågelskyddsområden och naturreservat, kanske drar fågelmataren igång projekt för att rädda hotade arter, kanske anlägger fågelmataren en slåtteräng och anpassar sin trädgård efter vad fåglarna egentligen behöver för ett levande och välmående ekosystem.

Kanske känns det olustigt att ha gått på någon myt om fågelmatning. Det kan drabba ens självbild att känna sig lurad och man kan t o m känna skam. Många är vi som gått på myter om både det ena och andra i livet och ibland känt sig stukad efteråt när man förstått det.

Det är inte helt lätt att hantera den ström av information som finns i alla kanaler och inte heller att hitta vad som är sant eller inte. Dessutom begränsas vi av vad vår hjärna faktiskt kan ta in. Den pedagogiska och psykologiska experten Anna Tibelius Bodin har uttryckt det väldigt bra: ”Vad din hjärna klarar av att uppmärksamma i varje vaken stund är ett väldigt litet urval av information, men det formar hela din bild av verkligheten.” Det gäller för oss alla. Hon har också uttryckt ”En vana uppstår när det är lättare att göra något än att tänka. Hjärnan kommer att fortsätta med det som tar minst energi.” Så det är lätt att förstå att vi, som vill naturen väl, kan komma att göra sådant som vi tror hjälper den, även om det inte i praktiken är de bästa valen.

Samtidigt som vi vill mata fåglarna vi har en relation till – kanske för att vi mår bra av det och att det ger oss en sund känsla av meningsfullhet – så kan just de relationerna ställa till det, hur värdefulla de än är. Om vi enbart fokuserar på just de fåglar som finns vid just den egna fågelmatningen så ser vi inte alla de andra fåglarna som också är av betydelse. Kan vår omtanke omfatta fler? Inte bara fåglarna vi matar, utan oss själva, resten av fåglarna, hela ekosystem och till sist hela planeten? I så fall har vi en riktig chans att rädda vår natur och miljö! Med det hoppet för framtiden önskar vi på Slåttergubben dig och dina nära och kära (bevingade inkluderade!) en riktigt fin jul!

Ja - nu är myterna slut. Vi också. Det har varit ett gediget jobb att skriva. Och de har skrivits i sista minuten varje dag... Ursäkta alla långa utläggningar, jag har ju så mycket jag vill säga och dela med mig av. Undrar stilla om det finns någon därute som faktiskt läst allt? Skicka ett mail till info@slattergubben i så fall! Det skulle verkligen bli en fin julklapp! 

Det har blivit ganska mycket negativt kring fågelmatning. Att det inte är viktigt. Men jag ser det som en väldigt viktigt del i Slåttergubbens arbete. Jag bryr mig om alla fåglar och hela vår natur. Då måste jag helt enkelt gå ut på motorvägen och sätta upp handen. Stopp! Lita inte på allt ni läser - särskilt inte från företag - i stort sett vill de bara sälja. Förgröna, göra er rädda, få er att inse att det är viktigt att mata fåglar av skäl som bara är ljug och hittepå. Var källkritisk och tänk i flera steg. 

Men att fågelmatning egentligen inte är viktigt för naturen innebär ju inte att det är dåligt! Vi har här snuddat på allt positivt det för med sig. Och vi skulle vilja ha fler goda berättelser berättade för oss. Om människor som mår bra av fågelmating. Om speciella relationer till vissa fågelindivider som betyder något. Om barn som påverkats av fågelmating. Finns det till och med något lyckligt par därute som har fågelmatningen att tacka för att de möttes? 

Om goda berättelser kring vårt kära fågelintresse vill vi berätta mer om  - kanske i 2022 års julkalender! Maila oss info@slattergubben.se ! Eller ring och berätta 0738322559. 

(Men ring inte före 7 Januari, för när ni läser detta sitter slåttergubben med söner på ett tåg ned mot Sicilien för ett par veckors välförtjänt semester!)

God Jul o gott nytt år på er alla kära kunder!