Bird-friendly garden – how do you do it?

Bird feeding by chance, yellowhammers with the outdoor pig.

First, we need to understand what birds used to live on during the winters in the past before we actively fed them. We can combine that knowledge with today's society and our new ways of feeding birds. That's when it gets really interesting! We need to identify what is missing today. What have our resident birds survived on all these years when we didn't actively feed them? It’s clear that resident birds like the crested lark and corn bunting are almost entirely absent in Sweden today. They thrived remarkably well in the early 1900s when the bird feed industry (which is today a billion-dollar industry) made roughly 0 SEK.

And what is causing many of the migratory birds associated with agricultural landscapes to have declined so much? How can we help them?

Imagine that in every small barn out in the countryside there were animals.
Hundreds of thousands of small, living farms were a laid-out bird table that has now been replaced by a few large animal industries. Small-scale farming and animals lead to good opportunities for foraging. Here, yellowhammers forage in the remnants of hay and feed near the outdoor pigs.

Manure, straw, and hay. There is always something for the overwintering birds.

Daily mucking out – there are always seeds, dead and live insects. A handful of hay on the ground for the horse so it stands still – some grass seeds remain and maybe a dried beetle.

Before the era of cars and trucks, at least in Skåne, the roads were laid out like a bird table. Here came spills and horse manure year-round. They were kept somewhat clear through trampling and shoveling. New seeds, insect eggs, pupae, and insects continually appeared during the winter.

Hundreds of thousands of living farm environments – in and out with people, animals, hay, straw, and feed - there's always something left for the yellowhammers, among others.

Animals that are outside/get to go outside in winter. They trample around, pull things apart, lose fleas, and spill feed. Many birds thrive here. Partridges usually scurry around the sheep. Animals sometimes die, and a dead animal is an enormous amount of food for crows, birds of prey, and blackbirds. In times when almost everything was home-slaughtered, leftovers remained.

In the compost, something tasty can always be found.

Mills in every small village have been replaced by a few highly efficient and waste-free large industries. Rational and back-saving for us, but unfortunate for yellowhammers, crested larks, corn buntings, and others that foraged in waste piles and spills outside the mill.

Trash heaps and compost – birds are not fond of the fact that all waste is now handled in plastic bags and incinerated at central facilities. Sealed composts aren't favorites either. Many birds enjoy rummaging through the compost. I suspect that owls like to sit in trees at night waiting for a mouse or rat above the open compost. Can we then say that we're also feeding the owls?

How can we, as bird enthusiasts, contribute to a more vibrant agricultural landscape?

Ground feeding with field seeds.

The tips below start with the simplest ones, not just physically but also mentally, as they often turn norms and values upside down. And you need to be strong to dare to do that! Here, we provide good arguments. Many of the tips also require living in the countryside.

Just by feeding the birds, you create something that breaks up the wintry landscape. It’s not just any pile of compost but prime nutrition for the birds.

Choose organic food for both yourself and the birds, and you’ll easily contribute to a more vibrant landscape where food is grown. On these farms, there are more insects and better nesting environments for birds.

Enhance feeding by scattering field seeds next to the feeding area or on an already cleared space, such as a path. This way, you make your garden and bird feeding more attractive. Perhaps you will help some rare wild field plant to spread. That particular plant may be crucial for some unusual butterfly. Then, there might be a specific fly or wasp that depends entirely on laying eggs in that butterfly's pupae…

Place a pile of branches and twigs near the feeding area, where birds will enjoy seeking shelter. If you let it stay all year round, you will also benefit many wood-dwelling insects and perhaps even a bird will want to use the pile as a home. It becomes a very slow wood compost that you simply keep adding to.

Consider the different types of food for birds. Should birds be given human food or just make do with crumbs, leftovers, and what is available in nature? Is it important to choose locally grown food, does it matter if you support your local mill? Do I want to grow some myself? Transportation; a short transport of a small amount is often worse than a very long transport of a large amount. The biggest carbon footprint in transportation is often from the store to home—if you drive, of course.

Create something akin to a small compost pile near the bird feeding area. It can also be set up a bit further away, the advantage then being that you can more easily attract shy birds. The downside is less oversight. If you have animals yourself, there is likely already a natural pile on the farm. But you can always make an extra one at the bird table. Sheep and goats typically get mucked out only once in the spring, so it might be a good idea to take out a cart after each snowfall during the winter. What you sweep up in the barn is also excellent food to throw out.

Har du inte djur kan du redan tidigt på säsongen se till att hämta en släpkärra med hästgödsel (halm+bajs) från någo med häst i närheten – våga fråga och nämn gärna avsikten!!
Lägg i en hög nära matningen som du efter hand flyttar över till en ny hög under vinterns gång. Det är mest angeläget efter varje snöfall då allt som inte är vitt ”drar ner” överflygande fåglar.

Har du tur finns det en hästgård inom gångavstånd.
Istället för gödsel är andra alternativ ren halm, hö (ensilage blir stenhårt när det fryser och innehåller väldigt lite frön). Återigen gäller det att våga fråga, bonden i närheten kanske gärna kör dit någon rundbal som ”blev över”. Löv från räfsningen hos dig eller dina grannar kan också fungera (om inte platsen är för blåsig). Allt detta innehåller alltid lite frön, döda eller levande insekter, kanske någon puppa eller ägg. Din egen gödselhög spetsar du med några nävar vilda åkerväxter från slåttergubben varje gång du ökar på den så blir det extra intressant!

Vad göra med högen när det blir vår? Enklast är att låta den ligga kvar på samma ställe i många år. Då fyller den sin funktion i en djupare mening. På sommaren kommer den prunka av åkerns vilda och odlade växter till glädje för insekter och fåglar. I slutet av maj/juni kanske du planterar ner en squash eller pumpa? Efter några år kommer du ha prima kompostjord i botten. Många insekter och deras larver har utnyttjat gödselhögen. Den stora larven av ollonborre älskar små gödselhögar och tar flera år på sig att utvecklas. De färdiga ollonborrarna äts gärna av måsar och andra fåglar på sommaren! Tänk efter – vad hade annars varit så viktigt med just den fläcken av gräsmattan? Nu kan du också förklara för den notoriskt gräsklippande grannen varför högen ligger kvar med stolthet i rösten. Annars kör du bort högen på våren till en annan kompost, eller använder som täckmaterial i någon rabatt/odling. Det minst nyttiga som kan hända är att du lägger det inne i skuggan bland träden och glömmer bort det – och det är ju inte så farligt!

Saknar du nära grannar (eller vet vad de går för) – ta en funderare på en året runt-öppen kompost. Skulor har i alla tider varit alla tiders för fåglar. Inte minst ben och animaliska rester. Du kan använda din egna ”gödselhög” att slänga matrester på. Den milda delan av året är det fint, både för balansen i komposten och skräpigheten, att täcka efter varje tömning. Hö, löv, sågspån, halm, barkmull, flis. Något som är torrt och inte så näringsrikt. Lägg gärna sågspån eller dylikt i botten på komposthinken så blir den fräschare! På vintern är det svårare att täcka och det är då fåglarna behöver komposten som mest! Möss och råttor som lockas dit är en deli nedbrytningsprocessen till kompostjord. De är också begärligt byte för ugglor och rovfåglar. Jag har själv sett hornuggla och jorduggla jaga sork o möss vid mina komposter och här intill är en bild på kattuggla på en öppen kompost. Inomhus ska vi naturligtvis inte ha möss och råttor men ute är de som allaandra djur en del i ekosystemet. Inte minst är det viktigt med bra tillgång på gnagare för rovfåglar och ugglor - sommar som vinter.

Genom utformning av din trädgård och omgivning. Nu är vi inne på vart gränsen för vad fågelmatning är. Vi kan säga att gränsen är passerad. Men öppnar vi portarna kommer hela landskapet till oss. Vi kan faktiskt vara med och påverka fåglars hela livsmiljö. För en del av oss kan det vara en förlösande insikt. Trädgårdsarbetet får plötsligt ett mål och en mening. Prestigetävlingen med grannen om att ha kortast gräsmatta och minst maskrosor är helt plötsligt avlägset och omodernt. Året runt kommer fåglarna dra nytta av dina åtgärder. Och inte bara fåglarna, det är hela ekosystem som förändras – hundratals arter. Fåglarna är bara ett litet utsnitt som är mycket trevliga att studera och lätta att lära sig.

Det finns massor av tips! Ett råd är att kolla in Rikare trädgård - en fantastisk hemsida som sprudlar av bra råd!

Nedan följer några men ingen trädgård är den andra lik och likformighet ska vi inte uppmuntra.

- Har du delar av gräsmatten du lika gärna kunde strunta i att klippa? Gör det! Låt det som växer växa.

- Ge upp maskroskampen. Många insekter gillar blommorna och hämplingarna är helt galna i fröna!

- Kör inte iväg med löven, gör en hög någonstans. Lövkompost är ypperlig jordförbättring till rabatter och odlingar. Du kan också strunta i att räfsa, maskarna och gräsklipparen fixar det där tillsammans.

- Kör inte iväg med grenar o trädstammar. Stammar kan placeras fint i trädgården, efter många år är de åter jord. Då har mängder arter utnyttjat dem. Samla grenar i en hög, gärna lite öppet, inget att skämmas för. Bra för insekter och även fåglar att bygga bo i.

- Gräv! Har du ytor som bara står? Gräv och vänd lite i jorden efter ork. Du kan så i Slåttergubbens åkerväxter men frön finns ändå i marken. När jorden är vänd växer andra arter i några år som är mer anpassade till åkerns liv. De har ofta mycket mer frön som gillas av fåglar. (Målla, gråbo, trampört, maskros, gråbo, penningört, tistel, kardborre m fl)

- Odla, har du inte gjort det innan så skapar det en variation oavsett hur du gör. Tänk på att de vilda växterna även är viktiga för mångfalden i dina odlingar. Känn ingen press att vara för notorisk i rensandet!

- Skapa låga ytor sommartid. Fåglarna i det intensiva jordbruket har problem med att allt är för högt och tätt om sommaren. Där är gräsmattan en fantastisk tillgång! Dock är den lite för dominerande i trädgårdarna. En bar jordyta mitt i sommaren lockar också fåglar – gräv eller kör med jordfräs. Grusgångar och grusvägar är också viktiga, det går att spetsa med lite åkerväxter från Limabacka kvarn även om sommaren.

- Skapa/spara vilda ytor med buskar och träd. Gärna av många arter och som blommar vid olika tidpunkter.

- Latmansodla för naturen. Fixa en yta där jorden är bar i slutet av maj. (Ju längre innan såtillfället den är djuparbetad desto lättare för markfukt att nå fröna.) Släng på frön av det du vill, exempel (ringblomma, linfrön, bovetefrön, ärtor, vete, havre, åkerväxter från Slåttergubben, honungsfacelia, gurkört, klätt, blåklint, vallmo). Kratta eller dra med en hacka så de kommer i jorden. Stampa och platta om du orkar så att fröna lättare får kontakt med markfukten. KLART! Nästa åtgärd tidigast nästa vår! Ju senare du sår desto längre har du en lockande bar markyta under sommaren och blommor längre på hösten. Så senast midsommar.

- Odla solrosor. Låt dem stå över vintern för fåglarna att äta av eller skörda för eget frö. Skördar du 120st och hänger på tork inne blir det en fin väggprydnad. Sätt ut en solros vid fågelmatningen för varje vinterdag. De minskar på väggen och ökar vid matningen.Ett fantastisk sätt att se vintern lida mot sitt slut!

- Plantera och odla de blommor du gillar, känn ingen press att skapa den perfekta perennodlingen. Det blir som det blir.

- Anlägg en blomsteräng av lite gräsmatta – det är otroligt vackert.

En plätt av gräsmattan har vänts upp och ned. Ytan jämnats till och krattats med ängsfrön från Pratensis och lite åkerväxter från Limabacka. Pilfinkarna dras som av en inbyggd magnet till den bara jorden, fågelbordet ligger intill laddat med allsköns frön. Visst finns lite frön även på denna jord men det är kanske insekter/puppor/ägg som lockar mest? Vem vet?

- Gräv en damm, eller låt någon gräva den. Du kan antingen använda det naturliga vattenståndet i marken eller använda duk för att få vattnet närmare markytan. Båda sätten har sina fördelar.

- Läs om ytterligare tips i boken ”Vilda grannar” som du kan köpa från Naturskyddsföreningen.

- Skaffa egna betesdjur. Du får en levande gård på köpet! Alla bitar faller på plats.

- Finns det åkrar nära din trädgård? Lantbrukare är ofta väldigt naturintresserade och nyfikna på nya saker. Tillsammans kan ni diskutera fram åtgärder som påverkar lite större ytor – det kostar lite men du kan få mycket valuta för pengarna och en fantastiskt fin omgivning runt huset! Att arrendera ett ha (100x100m) kostar ca 2-3000kr/år. Ta kontakt i god tid så att inte byråkratin kring EU-stöden påverkas.

Stora ytor kan enkelt beredas för latmansodling. Det enda du gör är att fixa sådden. Latmansodling kommer också vara gynnsam för naturen år 2 helt utan jobb! Är det en konventionell lantbrukare – bli inte avskräckt om herbiciden roundup föreslås! Det är en så naturlig del i det konventionella.
Erbjud att köpa raps eller vete som får stå kvar över vintern till fåglarna. Måste då vårplöjas eller kan bli träda (se nedan)
En markberedd yta till odling av färskpotatis blir inget jobb! Just odling av färskpotatis är bra för det blir mycket bar jord hela sommaren.
Gör en träda. Dvs stubben efter sommarens skörd får stå kvar över vintern och sedan hela sommaren. Det som växer, växer och det blir mycket frön insekter och fåglar. Föreslå att trädan ska stå två somrar och efterföljande vinter. Först våren därpå kan den plöjas. Oroa dig inte om det är en konventionell lantbrukare och herbiciden roundup kommer på tal.